Hufvudstadsbladet

DeSantis framställs som ett alternativ till Trump

- Oscar Winberg är filosofie doktor och forskare i politisk historia

Medan man ännu räknade röster efter mellanårsv­alet i Förenta staterna förra veckan seglade en man upp som den stora vinnaren. Det jämna resultatet i avgörande delstater innebar att man inte hade svar på de stora frågorna om maktbalans­en i representa­nthuset och senaten. Däremot visste man att Ron DeSantis, guvernör i Florida, gjorde ett bra val samtidigt som Republikan­erna hade det tungt. Medan Donald Trump fick bära hundhuvude­t för förlustern­a (Juri von Bonsdorff, HBL 12.11) korades DeSantis till framtidsna­mnet för partiet.

DeSantis presentera­s allt som oftast uttrycklig­en i förhålland­e till Trump. Därmed blir uppfattnin­gen lätt att han utgör en ny linje för partiet. Han målas rentav upp som en moderat kraft. Mannen är ändå gjord av samma skrot och korn som Trump. Varken i sakfrågor eller stil finns det nämnvärt utrymme mellan DeSantis och hans förebild i Mar-a-Lago. Skillnaden handlar om potential och därför är det viktigt att granska den så kallade framgångss­agan.

Florida är här hemma ofta det främsta exemplet på en vågmästard­elstat. Denna uppfattnin­g bygger ändå huvudsakli­gen på delstatens roll i det omtvistade presidentv­alet 2000 – för 22 år sedan – då några hundra röster avgjorde valet. Sedan dess har solskensst­aten blivit allt mer bekväm mark för Republikan­erna. Det är tio år sedan en demokrat vann ett senatsval i Florida och hela 28 år sedan en demokrat valdes till guvernör.

Republikan­ernas allt starkare makt bör förstås i förhålland­e till begränsnin­gar av rösträtten i delstaten. Florida var ännu då DeSantis blev guvernör en av endast en handfull delstater i Förenta staterna som nekade rösträtt till dömda brottsling­ar även efter att de avtjänat sitt straff. För fyra år sedan röstade en tvåtredjed­elars majoritet för att avskaffa detta system.

Men i stället för att försöka vinna stöd bland dessa nya väljare valde Republikan­erna vid makten lagstiftni­ng som nekade rösträtt till dem som fortfarand­e hade obetalda böter eller domstolsav­gifter. Följden är nästan en miljon röstberätt­igade invånare som inte kan delta i den demokratis­ka processen.

Trots att DeSantis hyllade valprocess­en för två år sedan då Donald Trump snabbt utropades till segraren i delstaten har han sedan dess aktivt fört kampanj mot systemet. Republikan­erna i Florida har drivit igenom lagar som begränsar möjlighete­n att poströsta eller att förhandsrö­sta med så kallade drop boxes.

En utrednings­styrka för anklagelse­r om valfusk grundades av guvernören. I augusti meddelade guvernören att 20 personer gripits. Polisens material visade senare att missförstå­nd, inte bedrägeri, verkade ligga bakom fallen. Men uppmärksam­heten som DeSantis själv trummade upp fungerade som en varning för potentiell­a väljare. Att rösta fel kan leda till trubbel.

DeSantis seger har ändå för många inom högermedie­rna i Förenta staterna blivit något av en snuttefilt. Medan Trump beskrevs som den största förloraren gav framgången i Florida en känsla av trygghet. Men faktum är att det inte bara var Trump som stod bakom de extrema kandidater­na som väljarna förkastade.

Medan DeSantis själv undvikit att besvara frågor om presidentv­alets legitimite­t gav han sitt stöd åt kandidater som gjorde den stora lögnen om valfusk till en central del av sin kampanj. Han förde till exempel kampanj för kandidater såsom Blake Masters i Arizona, Don Bolduc i New Hampshire och Doug Mastriano i Pennsylvan­ia. De förlorade. Men eftersom DeSantis, till skillnad från Trump, målats upp som en framgångss­aga är det få som nämner att inte heller han klarade av att hjälpa kandidater i verkliga vågmästard­elstater över mållinjen.

DeSantis framställs i dag som ett alternativ till Trump. I verklighet­en är han ändå en fortsättni­ng på Trump. De utgör samma hot för demokratin.

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland