”Entimmesbanan” är helt onödig
Snabbanan Esbo-Lojo-Salo-Åbo är ett rent skrytbygge om det blir av. Man har fått en känsla av att banan måste komma för att på något underligt vis få in Finland på kartan över länder med ”supertåg”. Förbindelsen kommer enbart att betjäna persontrafiken, det finns inget behov för godstransport på banan. Det är ingen tillfällighet att kustbanan var den sista som färdigställdes när järnvägsnätet växte fram under 1800talet. De två städerna Helsigfors och Åbo hade inget större behov av en järnvägsförbindelse, båda städerna ville ha gods till sina hamnar från det industrialiserade inlandet.
Godset betalade passagerartrafiken. Läget i dag är knappast annorlunda, enbart passagerare är oekonomiskt. Att som Leo Kolev (HBL 17.11) dra fram Parkanobanan som ett exempel på en lönande nyinvestering i bannätet är långsökt i sammanhanget. Parkanobanan ansågs vettig lika mycket ur godsperspektiv som ur passagerarperspektiv och i dag rullar en hel del godståg mellan Tammerfors och Seinäjoki. Parkano är en av landets största omslagsplatser för virke, passagerarmässigt dock rätt obetydlig. Den gamla stambanan via Haapamäki var i stort behov av upprustning. Nationalekonomiskt var det alltså mycket förnuftigare att dra en helt ny sträcka genom obygden. En sträcka som fanns på ritbordet redan i de första planerna för Finlands stambanor, mäktiga intressen fick dock banan dragen långt österut) Även den nya Lahtisbanan betjänar både passagerare och gods om man vill ha en parallell.
Att Lojo vill ha den nya banan är lätt att förstå, Lojo är förtjänt av en spårförbindelse med huvudstadsregionen. Däremot har Lojo knappast något större behov av en snabbförbindelse till Åbo. Esbo har målat in sig i ett hörn och är tvungen att driva på projektet med alla till buds stående medel väl medveten om att stora naturvärden också går förlorade. En lösning för Lojo kunde vara att dra en bana till kustbanan med anslutning i Sjundeå. Avståndet är knappast mer än 15 km. Banan kunde komma mycket närmare centrum och befintlig infrastruktur kunde utnyttjas. Stat och kommun kunde spara hundratals miljoner euro. Om man så vill kunde en del av de pengarna satsas på kustbanans och stambanans upprustning.
Vnndn