Entimmeståget kostar mycket och gör ingen nytta

Leo Kolev (HBL 17.12) argumenterar att Åbo entimmeståget är lönsamt därför att det förkortar resetiden mellan Helsingfors och Åbo med 30 minuter, minskar utsläpp, möjliggör att bygga bostäder i Lojo och annanstans längs banan. Många städer längs kustbanan kan erbjuda lokal tågservice, och även ett direkttåg till Hangö. Kolev accepterar att stora summor – åtminstone fyra miljarder euro – behövs att bygga entimmestågbanan, att köpa tåg, kompensera personer som måste flytta sina bostäder och företag, och erbjuda lokala och direkt tågservis på kustbanan.

Kol- och andra utsläpp blir större särskilt under byggnaden. Många tunnlar och broar måste byggas och enligt Trafikledsverket det skulle ta över hundra år att släcka dem. Även inbesparad restid kan ifrågasättas därför att tidsintervallen mellan snabbtågen kan vara mer än en timme, och tiden till och från stationen har inte tagits med.

Kolev tar Parkanobanan som exempel på entimmestågets nytta. Parkanobanan kostade cirka 800 miljoner euro (dagens pris), förkortade distansen mellan Helsingfors och Vasa med 70 kilometer, det vill säga en timme med ett snabbtåg, från fem timmar till fyra. Entimmeståget ska förkorta distansen med 25 kilometer, och 20 minuter beroende på stopp, det är den enda nyttan – för 4 000 miljoner euro!

Det är möjligt att erbjuda mycket bättre busservice från Lojo och andra kommuner längs motorvägen och andra trafikleder med korta intervaller, korta dörr till dörr-resetider, mindre marknadsmässiga biljettpriser, minde utsläpp och allt detta utan att belasta landets löneskuld. Och det finns inga barriärer för att bygga bostäder och öppna butiker och företag i Lojo och någon annanstans i regionen.

Kort sagt: entimmeståget mellan Helsingfors och Åbo är slöseri med skattepengar. Antti Talvitie

Chvcngo, Illvnovs, bSA