Skypo om ryskt spionage: Bäst blåsa av spelet i tidigt skede
Den ryska spionageapparaten har sämre förutsättningar att verka i Finland efter invasionen av Ukraina. Det bedömer specialforskare Petteri Lalu på Skyddspolisen.
Två personer misstänkta för grov olovlig underrättelseverksamhet greps på tisdagen i Stockholm.
Samtidigt har åtal väckts mot ett brödrapar som misstänks ha jobbat i Sverige för Rysslands räkning under många år.
I Norge greps en brasiliansk forskare i oktober, misstänkt för att vara rysk spion. Mannen bedöms vara en illegalist – en person som infiltrerar ett samhälle under falsk identitet och i grunden har ett uppdrag hos en utländsk underrättelsetjänst.
I Finland har motsvarande gripanden inte skett under senare tid.
– Vi ser inte det som en idrottstävling, där man räknar antalet gripanden. Så gör man kanske i en diktatur där man mäter effektivitet som Stalin, men inte i en rättsstat, säger specialforskare Petteri Lalu på Skyddspolisen.
Finlands mål är att förhindra spionage i ett så tidigt skede som möjligt, innan den nationella säkerheten äventyras, säger Lalu.
– Vi vill blåsa av spelet så tidigt som möjligt. Vilken strategi andra länder har, det vill jag inte bedöma.
Spionage som utförs av privatpersoner utgör bara en liten del av den ryska taktiken. Största delen av Rysslands underrättelseverksamhet i Finland bedrivs av underrättelseofficerare med diplomatstatus, och dem känner Skyddspolisen till.
– Det enklaste sättet att förhindra den typen av verksamhet är att informera personer som kontaktas av underrättelseofficerarna om vem de har att göra med, säger Lalu.
Finland har också, med hjälp av internationellt samarbete, kunnat stoppa ryska underrättelseofficerare från att få status som diplomater i Finland, säger Lalu.
Strängare visumregler som införts i år har också gjort det svårare för underrättelseofficerare att besöka Finland och sedan åka tillbaka till Ryssland.
Samtidigt har arbetet för de underrättelseofficerare som redan finns i Finland försvårats, är Skyddspolisens bedömning.
– Finländare är inte särskilt hugade att samarbeta med någon som arbetar för Ryssland efter att det ryska anfallskriget inleddes. Det är något som genomsyrar det finska samhället.
Cyberspionage har sina brister
De försvagade förutsättningarna har gjort att Ryssland fått tänka om.
– När en metod inte fungerar, försöker man på annat sätt. Cyberspionaget har ökat sedan kriget började, säger Lalu.
Med cyberspionage, genom att hacka fram information över nätet, kan Ryssland framför allt få fram skriftlig information. Det är en svaghet när en del av den mest åtråvärda informationen kan vara informell och muntlig.
I Finland är Ryssland särskilt intresserat av den finländska utrikes- och säkerhetspolitiska linjen. Den stöps nu om i samband med det kommande Natomedlemskapet. Här vore spionage som utförs genom personkontakter allra viktigast.
– Den typen av spionage har blivit klart svårare sedan kriget började. Också risken att avslöjas har blivit större, säger Lalu och hänvisar åter till den växande oviljan att samarbeta med det krigförande Ryssland.
Den ryska kapaciteten att bedriva underrättelseverksamhet i Finland påverkas också av själva kriget.
– Finland är inte av särskilt intresse för Ryssland. Resurserna riktas mot annat håll.
Att spioner av den typen som nu avslöjats i Norge och Sverige också verkar i Finland är ändå rätt troligt. De kan ha inlett sin verksamhet för länge sedan, långt innan den ryska invasionen inleddes i februari.
– Det kan inte på något sätt uteslutas. Den ryska underrättelsetjänsten jobbar på lång sikt, säger Petteri Lalu.