Varje ung förtjänar att få den arbetsro hen behöver

En ungdom med koncentrationssvårigheter är inte alltid själv vild och högljudd. Bland ungdomarna finns många som siktar högt i arbetslivet, men som ändå lider av koncentrationssvårigheter.

För en sådan ungdom är studiemiljön avgörande. Om miljön är bökig kan vitsordet i matte till exempel bli 7 i stället för 9. Och om detta upprepas nästan varje timme så blir möjligheterna mindre att komma in på den linje man siktar på, exempelvis gymnasiet. Och om hen inte kommer in betyder det i långa loppet att hens framtidsdrömmar kan gå i stöpet.

Varje ungdom förtjänar att få det stöd som behövs för att kunna uppnå det man vill studera och jobba med i framtiden. Och varje ungdom förtjänar också att få den arbetsro hen behöver.

Tänk själv på en sådan dag då man har svårt att fokusera – hur svårt är det då att få jobbet gjort? Det är svårt i vilken miljö som helst.

Och om man dessutom har minst en handfull skrikiga, skrattiga, busande människor runt sig då man försöker utföra till exempel matematiska uträkningar – hur bra blir det då? Får man ens 7 i skolbetyg då? Och tänk då på en ungdom som har koncentrationssvårigheter. Ingen bra kombination, eller hur?

Själv lyckas jag inte ens läsa ett Facebook-inlägg om någon sitter och skriker bredvid mig. Hur ska då våra ungdomar klara av att bygga grunden för deras liv i en sådan miljö?

För en ung med koncentrationssvårigheter kan den här tiden vara avgörande för hela livet, blir hen utslagen eller kommer hen att uppnå sitt drömyrke? Detta påverkar i slutändan hela samhället, för att inte tala om den ungas liv.

Vad borde vi då göra?

Mera resurser till smågrupper skulle alltså vara en ideal lösning, anser jag. Men jag vet också att resurserna är knappa och därför behöver vi kanske se på andra lösningar.

I arbetslivet har man gått in för aktivitetsbaserade kontor. I planeringen av dem tas olika slags människor och deras behov av utrymmen i beaktande. Är det här något som kunde tillämpas i skolorna?

Arbetshälsoinstitutet säger: ”Problem med arbetsro och buller är de vanligaste arbetsmiljöproblemen i samband med delade arbetslokaler, och påverkar inte bara arbetsprestationen utan också symtomen på stress och risken för sjukfrånvaro. Bullernivån är oftast inte orsaken, utan röster som, när de hörs tydligt, stör människornas koncentrationsförmåga. Att dela upp ett aktivitetsbaserat kontor i olika zoner efter graden av tystnad och interaktion förhindrar problem med arbetsro. Man bör även ta hänsyn till bra akustisk planering.”

Laura Johansson

mamma till en son med koncentrationssvårigheter och dyslexi med sikte på en hög utbildning, Vanda