Sänkt straff för kvinna som förfalskade sin pappas död i Irak

Hovrätten sänker straffet för den kvinna som dömts för att ha förfalskat dokument om sin irakiska pappas död – och som användes ändå upp i Europeiska människorättsdomstolen. För hennes ex-mans del är straffet oförändrat.

Kvinnan dömdes i tingsrätten till 1 år och 10 månader fängelse och hennes ex-man till 1 år och 11 månader fängelse. De dömdes för två grova förfalskningar och grovt bedrägeri.

Kvinnans pappa hade nekats asyl i Finland och avvisats till Irak. Mannen och kvinnan förfalskade enligt rätten dokument så att fadern framställdes som död, även om han i verkligheten var vid liv.

De här handlingarna användes som bevis i förvaltningsrätten i Finland och i Europeiska människorättsdomstolen. Finland fälldes sedan av människorättsdomstolen för utvisningen av mannen, en dom som fick stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt.

Mannen och kvinnan yrkade i klagan till hovrätten på kortare straff, och på onsdagen gav rätten sin dom.

Kvinnans straff sänks med två månader till 1 år och 8 månader villkorligt fängelse, kombinerat med 80 dagar samhällstjänst. Hovrätten ändrar inte tingsrättens bedömning av mannens straff.

Hovrätten beaktar att kvinnan erkänt i ett tidigt skede erkänt brottet och därmed hjälpt till med att utreda det. Mannen har däremot inte enligt rätten bidragit till utredningen.

Rätten beaktar också i viss mån att initiativet till klagan till människorättsdomstolen kom från det rättsbiträde som kopplades in, och inte drevs på av kvinnan och mannen.

Mannens och kvinnans berättelser om vem av dem som varit initiativtagare till det hela skiljer sig åt. Hovrätten slår fast att mannen varit aktivare och agerat systematiskt under flera års tid.

Kvinnan har under processen berättat att hon haft en underordnad ställning till sin man och att han utsatt henne för våld.

500 asylbeslut granskades

Enligt hovrätten är det klarlagt att motivet var en oro för att inte heller kvinnan skulle få uppehållstillstånd utan avvisas, samt rädsla för vad som då skulle ske med parets gemensamma barn – inte i första hand att få ersättning från finska staten. Det här ser hovrätten i någon grad som en förmildrande omständighet.

Samtidigt menar rätten att det är mycket klandervärt att med förfalskade handlingar försöka få uppehållstillstånd, och att handlingarna dessutom använts i två domstolar.

Utrikesministeriet har fört fram att människorättsdomstolens avgörande ledde till en stor mängd extra arbete, bland annat gicks 500 asylbeslut igenom. Finlands image påverkades också, något som hovrätten håller med om.