Prislappen orsakar trångsynthet bland Lojobanans motståndare
Västmetron har nu kostat nästan lika mycket att bygga som Lojobanan förväntas kosta. Ändå har jag inte sett någon säga att västmetron är helt onödig och totalt värdelös – ord som har använts om entimmeståget. I metrons planeringsskede fanns det många skeptiker, men de kunde åtminstone se en del av den potentiella nyttan. Lojobanans motståndare verkar antingen vara inkapabla eller ointresserade av att begrunda saken ur ett holistiskt perspektiv.
Återigen – det är absolut okej att påpeka hur dyrt entimmeståget skulle bli. För min del skulle de orden kunna målas över hela Riksdagshuset med självlysande neonrosa målarfärg. Men motståndarna till projektet är inte ens villiga att se den större helheten och begrunda långtidsperspektivet. Ingen av de som besvarade min första insändare (HBL 17.11) tog fasta på projektets nytta för hela regionen, vilket är mitt centrala argument för byggets lönsamhet. De granskade detaljerna med mikroskop, men tog sig aldrig en titt med blotta ögat.
Att endast fokusera på prissummorna är att medvetet välja ett tunnelseende. På pappret verkar Lojobanan inte vara lönsam, men den beräkningen utgår ifrån de potentiella passagerarmängderna i nuläget. Potentialen för ett ökat utbud som bygget erbjuder är dold. När Tammerfors stad planerade att börja bygga sin spårväg undrade många om det var lönsamt. Sekunden efter att trafiken inleddes blev spårvagnen omedelbart den största symbolen för hela stadsbilden. För att på riktigt förstå om något är lönsamt måste man börja i ett scenario där bygget redan är klart, hur konstigt det än låter.
Västmetron är till nytta för västra huvudstadsregionen. Lojobanan skulle vara till nytta för hela den sydvästra delen av landet. Varför måste alla infrastrukturprojekt utanför centrala Nyland granskas i evigheter innan byggstarten, medan Kronbroarnas pelare redan håller på att gjutas? Idén om en snabb förbindelse till Åbo har existerat i över femtio år, och nu när vi har en tydlig plan är det bara dumt att skjuta fram den. Då skulle det ju i slutändan bli ännu dyrare.
Och om nu någon undrade – nej, jag anser inte att västmetron trots de enorma kostnaderna var ett slöseri. Efter ett par månader kommer det vara en självklarhet att Stensvik är ändhållplatsen västerut. Någon kanske till och med undrar varför ingen kom på den idén tidigare?
Ha följande i åtanke; om entimmeståget förkastas landar det inte i graven. Planerna kommer att ta en lång vinterdvala, kanske i ytterligare femtio år, tills någon gräver upp dem igen. Tammerfors spårväg existerade som en idé i hundra år innan förverkligandet. Nyttan är svår att se när den ligger i framtidens dimma. Idén kommer att leva vidare, för den är grundad i ett verkligt behov – en tvåspårig kustbana löser inte överbelastningen och skulle inte ha lika utbredd positiv påverkan som Lojobanan.
Jag är dock extremt glad över att den här diskussionen förs, och att det finns många som är villiga att delta i debatten. Fast att behandla argumenten i en samling insändare är ganska klumpigt, så jag hade med stor glädje fört den här konversationen ansikte mot ansikte – alla resonemang på ett ställe, liksom. Jag misstänker att det skulle kunna vara otroligt underhållande. Leo Kolev Vanda