Trög terapiprocess väckte politiker
I våras skrev HBL om familjen Abrahamsson, som först nekades terapi för familjens 14-åring, sedan fick rätt till den och sist fick nej igen. Orsaken: en långdragen myndighetsprocess som föråldrade terapibeslutet.
I början av 2022 brast Harriet Abrahamssons tålamod. Då berättade hon offentligt om hur hopplöst det känns att slåss mot myndigheter för rätten till terapi för ett barn. När familjens historia nådde riksdagsledamoten Johan Kvarnström (SDP) tog han kontakt med olika tjänstemän i frågan.
Kvarnström drog snabbt slutsatsen att ingen vill ändra på praxis så länge lagen är skriven som den är. Nu har han skrivit en motion för att få lagen ändrad. Med sig har han sju riksdagsledamöter från fyra partier.
Det centrala är att den som överklagar ett nekande beslut om krävande medicinsk rehabilitering och får rätt inte sedan ska gå miste om sin terapi bara för att det ursprungliga beslutet har fattats under fel kalenderår. Den som har fått ett felaktigt nekande beslut ska inte straffas extra genom att på nytt tvingas in i nya tunga ansökningsomgångar, som kräver nya intyg och nya besök hos läkare och terapeuter.
– Om man är felbehandlad borde man få en ursäkt och ersättning, inte en halvvåt trasa i ansiktet, säger Kvarnström.
”Konkret sak som behöver lösas”
I motionen motiveras behovet av ändrad lag med att terapibehovet inte försvinner bara för att året blir nytt, tvärtom kan behovet ha ökat medan byråkratins kvarnar har malt och terapin pausats eller inte alls påbörjats.
Den terapi som familjen Abrahamsson ansökte om i fjol sorterar just under rubriken krävande medicinsk rehabilitering. En sådan godkänns eller nekas av Folkpensionsanstalten. Nekande beslut kan överklagas, men vid ett slutligt nej övergår ansvaret för hjälpen till kommunen.
– I praktiken fungerar det sedan inte och det visar också det här fallet med familjen Abrahamsson, säger Kvarnström.
Han vet att tidtabellen för sittande riksdag är sträng nu.
– Ärendet kanske inte hinner få en utskottsbehandling under den här valperioden, men frågan kan återupptas under nästa valperiod. Det här är inte en partipolitisk fråga på axel höger–vänster, utan en konkret sak som behöver få en lösning. Alla jag har pratat med ser att det här ett problem som behöver lösas, säger han.
Harriet Abrahamsson hoppas ärendet inte glöms bort om det inte kan behandlas av sittande riksdag. Hon tackar dem som tagit sig an frågan.
– Jag blev jätteglad när jag hörde om det här. Motionen är en viktig signal att sända. Det här är en stor och betydelsefull sak för dem som berörs, säger hon.
Motionen har undertecknats av Kvarnströms partikamrater Hussein al-Taee och Suna Kymäläinen, men också av Merja Kyllönen, Pia Lohikoski och Jari Myllykoski från Vänsterförbundet samt Mari-Leena Talvitie från Samlingspartiet och Sannfinländarnas Ritva Elomaa.