Skiftande logik?

USA:s centralbankschef Jeremy Powell gjorde att kapitalmarknaderna fick uppleva ännu en stark vecka. Efter att han talat på onsdagen vände marknadsräntorna brant nedåt samtidigt som aktiemarknaderna tog ett glädjeskutt. Indikationen om att Federal Reserve kommer att röra sig i mindre steg än 0,75 procent vid framtida räntehöjningar, var uppenbarligen tillräcklig för att locka in fler investerare till aktiemarknaden, trots att Powell samtidigt var tydlig med att det var troligt att räntan skulle behöva höjas mer än centralbanken tidigare antagit.

Investerarna ser en förändring i tonläget från centralbankerna, vilket tolkas som att vi närmar oss slutskedet i den penningpolitiska åtstramningen. Och det framstår inte som helt orimligt. Efter de styrräntehöjningar på 0,5 procent som väntas om två veckor från både ECB och Federal Reserve befinner sig räntorna på nivåer som åtminstone jag ser som åtstramande för ekonomierna som helhet. I kombination med att inflationen under senare tid visat tecken på att dämpas från höga nivåer, är det därför mycket troligt att framtida höjningar sker i mindre steg än tidigare.

Marknadsräntorna föll tillbaka med 0,2–0,3 procent under veckan. Det kan låta som en mycket måttlig förändring, men översatt i aktiemarknadens termer motiverar det (i teorin) ett 4–6 procent högre P/E-tal för ett bolag med lönsamhet i nivå med genomsnittet för den amerikanska aktiemarknaden. Sett ur det perspektivet framstår veckans börsuppgångar faktiskt som relativt modesta. Gissningsvis kommer vi att få se stora rörelser i marknaden i samband med kommande inflationsdata och räntebesked, särskilt som flödet av företagsnyheter för närvarande är relativt tunt.

❞ Gissningsvis kommer vi att få se stora rörelser i marknaden i samband med kommande inflationsdata och räntebesked, särskilt som flödet av företagsnyheter för närvarande är relativt tunt.

Huhtamäki föll tillbaka efter nyheter om att EU-kommissionen vill se en övergång till förpackningar som kan återanvändas flera gånger. Tidigare har fokus varit på att minska användningen av engångsartiklar av plast – exempelvis genom en övergång till pappersprodukter – men nu verkar kommissionen vilja gå ett steg längre.

Man kan förstås fråga sig vad ”flergångsprodukterna” kommer att bestå av – rimligen borde det bli svårt att göra dem av andra material än plast, och då kanske inte är så mycket vunnet? Men skulle förslaget bli verklighet är det onekligen ett rejält hot mot Huhtamäki. Förhoppningsvis stannar förslaget på skrivbordet – vi har sett märkliga idéer från Bryssel förr som vattnats ur ordentligt innan de blivit lag – men hotet kan bli en våt filt över aktien en tid framöver.

Det är värt att notera att fredagens starka sysselsättningsrapport från USA gjorde relativt små avtryck på kapitalmarknaderna, trots att både antalet nya jobb och löneökningarna var betydligt större än väntat. Ett tecken på att logiken i marknaderna är på väg att skifta från ”dåliga nyheter är goda nyheter” till ”goda nyheter är goda nyheter”? Det vore i så fall välkommet, och bör i så fall betyda att vi kommer att fokusera mer på konjunkturen än på inflationen de närmaste månaderna.