Hufvudstadsbladet

Influensan sprider sig – risken för epidemi ökar

Högst antagligen är fler mottagliga för influensan nu, säger Niina Ikonen på THL. En epidemi har ännu inte brutit ut i Finland, men fallen ökar.

- Vera Arhippaine­n vera.arhippaine­n@hbl.fi

De senaste veckorna har fallen av influensai­nsjuknade klart ökat. Hur det kommer bli är fortfarand­e oklart, men risken finns att vi har tung säsong framför oss.

– Epidemin håller långsamt på att slå igenom i Finland. Det ser vi också i resten av Europa och i somliga länder har epidemier redan brutit ut, säger Niina Ikonen, chefsexper­t vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Influensae­pidemier förekommer varje vinter, men fallen av influensav­irus och andra virus som drabbar andningsvä­garna minskade betydligt under pandemitid­en.

Det är möjligt att coronaåren­s uteblivna influensae­pidemier nu kommer med ny kraft. Det eftersom kroppens immunförsv­aret mot influensa inte är långvarigt, och då samhället skonats sjukdom en längre tid är många nu mera mottagliga.

– Vi hade en mindre influensae­pidemi under våren, men innan det har vi nästan inte känt av influensan sedan innan coronan, säger Ikonen.

Pålitliga siffror på det verkliga antalet sjuka finns ännu inte, bara en trend av ett växande antal fall i smittskydd­sregistret. Enligt Ikonen motsvarar registret inte de verkliga sjukdomssi­ffrorna, eftersom de flesta inte testar sig. Hon tror ändå att smittspårn­ingen kan bli bättre.

– Under coronaåren har vi fått mycket mera mätare och verktyg för att följa situatione­r. Kan vara att vi kan använda det här på influensan också.

Olika typer av influensa

Influensa smittar både som droppsmitt­a när man hostar och nyser och vid handkontak­t. Majoritete­n av de som blir smittade får inga symtom, andra blir däremot ordentligt sjuka.

Influensa orsakas av flera olika virus som också potentiell­t kan leda till flera epidemier samtidigt. Det fyra huvudtyper av influensa är A, B, C och D. Det är typerna A och B som årligen orsakar epidemier.

– Vi har redan sett båda A-variantern­a och B-varianten av viruset i år, säger Ikonen.

Epidemiern­as kraft och varaktighe­t varierar mycket. Tidigare har hänt att fallen ökat snabbt, men också sjunkit snabbare. Andra gånger har virusen spritts långsammar­e, men varat längre.

– I allmänhet är det i februarima­rs som influensae­pidemierna får fart, säger Ikonen.

Rekommende­rar vaccinerin­g

– Bästa sättet att undvika att bli sjuk är att ta vaccin, säger Ikonen. Men också samma förebyggan­de åtgärder som vi vant oss vid under coronan, som att stanna hemma om man är sjuk och tvätta händerna ofta, hjälper.

I slutet av november hade över 1,1 miljoner influensav­accindoser registrera­ts i det nationella vaccinatio­nsregistre­t. Influensav­accinet kan tas i samband med boosterdos­en av coronavacc­in, något som också HUS rekommende­rar att man gör.

Gratis vaccin får de som har fyllt 65 år, barn mellan 6 månader och 6 år, gravida samt de som hör till riskgruppe­n på grund av sjukdom eller behandling.

 ?? FOTO: HEIKKI SAUKKOMAA/LEHTIKUVA ?? ■ Symtomen på influensa är i allmänhet feber, huvudvärk, muskelvärk och illamående.
FOTO: HEIKKI SAUKKOMAA/LEHTIKUVA ■ Symtomen på influensa är i allmänhet feber, huvudvärk, muskelvärk och illamående.
 ?? FOTO: INSTITUTET FÖR HÄLSA OCH VÄLFÄRD ?? ■ Niina Ikonen
FOTO: INSTITUTET FÖR HÄLSA OCH VÄLFÄRD ■ Niina Ikonen

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland