Statsåklagare: Moralpolisen i Iran läggs ner

Irans moralpolis läggs ned, uppger Irans statsåklagare Mohammad Jafar Montazeri efter de senaste månadernas landsomfattande protester.

I ett uttalande som förs fram av landets statliga medier gör chefsåklagare Mohammad Jafar Montazeri gällande att moralpolisen ”inte har någonting att göra med rättsväsendet” och att den har lagts ned.

Uppgiften kommer från den iranska nyhetsbyrån Isna. På ett religiöst möte hade statsåklagaren Montazeri svarat på en fråga om varför sedlighetspolisen höll på att läggas ned.

Antydningar om moralpolisens minskade inflytande har tidigare framförts av representanter för regimen.

Tonläget var samtidigt trevande när talespersonen för det iranska parlamentsrådet kommenterade utvecklingen:

– Det bästa sättet att bemöta upploppen är att lyssna på folkets verkliga krav, sade talespersonen Seyyed Nezamoldin Mousavi och nämnde privatekonomiska umbäranden för många.

Talar om ”flexibilitet”

Irans konservative president Ebrahim Raisi slog på lördagen fast att islamiska grundvärderingar utgör stommen i landets konstitution.

– Men det finns sätt att implementera grundlagen på flexibla sätt, tillade Raisi.

Lagen om sjaltvång infördes 1983, fyra år efter den islamiska revolutionen.

Den så kallade moralpolisen instiftades år 2005 under president Mahmoud Ahmadinejad och året därpå började de patrullera i det offentliga. Den faller under den nationella polismyndigheten och enligt dess formella namn ska den ge ”vägledning”. Till sin hjälp har den haft tillgång till vapen och särskilda anläggningar där gripna har hållits kvar för religiös indoktrinering.

Dessa poliser har framför allt arbetat med att se till att kvinnor följer lagen om att bära hijab i det offentliga, men också sett till att människor i allmänhet för ett dygdigt leverne som anses falla inom de konservativa religiösa ramarna.

Väcker frågor

Rouzbeh Parsi, programchef på svenska Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram, har granskat Montazeris utspel och ser olika möjliga tolkningar.

– Någon inte så genialisk person kanske tror att detta räcker som signal till folk på gatorna. En mer optimistisk tolkning, om man så vill, är att det här ett sätt att kratta manegen för någon sorts kursändring i denna sakfråga. Men då inställer sig frågan, är det praxis man ändrar på eller rör det sig om en institutionell förändring. Kommer moralpolisen att vara mindre hårdför eller kommer den att upphöra att existera? undrar Parsi.

Inte polisiärt

Signaler från ledningen i Teheran, bland annat från ordförande för det revolutionära kulturrådet, har tidigare gjort gällande att slöjtvånget inte är en polisiär fråga.

– Men uppgiften för staten att värna om det som man ser som samhällelig moral och vandel, där slöjan ingår, kommer inte att försvinna, säger Parsi.

Han konstaterar att klädkod för kvinnor har varit delvis påtvingat i Iran nästan hundra år. En förändring skulle vara därför vara ett stort framsteg för kvinnor i landet.

– Kritiken mot slöjtvånget specifikt, som triggat protesterna, delas av många människor – även många som är religiösa. Det finns många som vill ha sin slöja, men de vill inte ha den associerad med statens slöjtvång. Därför har slöjfrågan fungerat som ett kitt som hållit ihop protesterna, säger Parsi.

Protesterna i Iran ser ut att ha börjat minska i styrka. Många som deltagit i demonstrationer har inte tid, kraft eller kanske mod att fortsätta protesterna.

Postrevolutionärt samhälle

Men de regimkritiska manifestationerna har samtidigt visat på ett djupare missnöje än slöjförbudet.

– Iran är ett postrevolutionärt samhälle och har så varit i flera årtionden. Det är staten som släpat efter och envisats med att insistera på att det till exempel inte finns homosexuella eller kvinnliga ensamhushåll i landet. Detta gäller många frågor. Staten försöker hela tiden att lappa och laga sitt ideologiska skynke för att slippa se att samhället befinner sig någon helt annanstans är där regimen vill att den ska vara, säger Rouzbeh Parsi.

De väldiga protesterna i Iran tog fart när den 22-åriga Mahsa Zhina Amini dog i häkte efter att ha förts bort av den ökända sedlighetspolisen, som hade synpunkter på hur hon bar sin slöja. Enligt uppgifter blev hon misshandlad till den grad att hon hamnade i koma och fördes till sjukhus, där hon senare avled.

Flera hundra människor har dödats i samband med protesterna. Observatörer, ofta med bas utanför Iran, beräknar att närmare 450 personer har dött. FN:s människorättschef Volker Türk har tidigare sagt att över 14 000 människor har gripits av iranska säkerhetsstyrkor i samband med protester.

EU och USA har under hösten riktat sanktioner mot ledande företrädare för moralpolisen.