Avgörande Natolag klar för riksdagen
Måndagen före självständighetsdagen klubbade regeringen igenom lagen som ska ansluta Finland till Nato – om allt går vägen. Men vad händer med de sista ratificeringarna, om riksdagsvalet kommer emot, eller om regeringen inte håller ihop?
Vad händer nu?
Riksdagen börjar behandla en kort lagtext som bestämmer att Finland ansluter sig till Nato.
Regeringen godkände lagförslaget måndagen före självständighetsdagen.
– Närheten till självständighetsdagen kommer osökt i tankarna. Statsminister Sanna Marin (SDP) konstaterade under regeringens möte, där det här var vårt enda ärende, att ”nu fattar vi historiska beslut”. Det var sådana vibrationer, beskriver utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) stämningarna.
Trots att två länder ännu inte beslutat om ratificeringen har de haft förståelse för att Finland startar riksdagsbehandlingen med försprång, säger Haavisto. Han säger att det är motiverat för att ge riksdagen den tid som behövs, samtidigt som man vill hålla jämna steg med Sverige.
Lagtexten blev klar den 3 november och var sedan på remiss. Det kom in mängder av remissvar – 1600 stycken – varav många var från enskilda medborgare. Många medborgare hade skrivit in att de var kritiska till Natomedlemskapet, önskade en folkomröstning eller ville se preciseringar i texterna om konsekvenserna.
– Makten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen. Då vi hade ett mycket starkt beslut i riksdagen, med rösterna 188 för och åtta emot, så ser vi att vi har hört folkets företrädare, säger Haavisto.
Regeringen bedömer att lagen är förenlig med grundlagen, men det är riksdagens grundlagsutskott som avgör det i slutändan.
Riksdagen avgör också vilka utskott som behandlar Natolagen. Sannolikt är att utrikesutskottet är det huvudsakliga utskott som skriver betänkandet.
Enligt Haavisto utgör medlemskapet inte någon förändring för Finlands allmänna värnplikt, Ålands ställning eller presidentens roll som överbefälhavare.
Riksdagen avgör om man behandlar ärendet ända till omröstning i salen och låter presidenten stadfästa den. I så fall kommer den att ligga och vänta på de sista ratificeringarna.
Finland är fullvärdig medlem först då anslutningsinstrumentet – alltså anslutningsdokumentet – deponerats hos USA:s regering, och anslutningsförordningen trätt i kraft med lag och förordning. Det kan ske först efter att alla medlemsländer ratificerat medlemskapet.
Och när är det?
Två länder av 30 har ännu inte ratificerat Finlands och Sveriges medlemskap. Av dem har Ungern signalerat att man kan räkna med deras ratificering. Tidtabellen ser ut att bli i i början av februari nästa år.
Turkiet är det andra landet. Det förekommer spekulationer om att det kan dra ut till nästa sommar, men det syns också press på en snabb tidtabell: Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg signalerade nyligen att Finland och Sverige gjort sin andel i det memorandum som länderna slöt med Turkiet i somras.
Vad händer om riksdagsvalet kommer emot eller regeringen faller?
Utrikesministern fick på måndagen flera frågor om den turbulenta situationen i regeringen, och hur den kan påverka processen.
– Jag tror att regeringen kommer att vara funktionsduglig fram till riksdagsvalet. Nu är den här lagen ändå överlämnad i riksdagens händer och behandlas där, säger Haavisto.
En funktionsduglig regering behövs ändå, tillägger han, bland annat för att fortsätta hålla kontakten med Ungern och Turkiet.
Det kan dessutom hända saker man måste förhålla sig till, som raketincidenten i Polen och Nord Stream-sabotaget visade.
– Det här är tyvärr exempel på saker man kan bli tvungen att förhålla sig till.
Om riksdagsvalet kommer emellan säger Haavisto att regeringens proposition förvaras som den är och följande riksdag tar vid där processen blivit. Natoprocessen har varit förankrad i samtliga riksdagspartier.
Vilka förberedelser och kostnader ska man räkna med?
Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) har sagt att Natomedlemskapet innebär ”ett stort jobb”, med omställningar i personalorganisationen och i datasäkerheten, bland annat.
– En del är redan påbörjat, och sedan kommer förändringarna säkert att pågå flera år. Allting behöver inte vara klart den första dagen man är medlem.
Alla kostnader går inte att räkna ut ännu i det här skedet. De uppstår i flera olika egenskaper, varav en förstås är Natos krav på försvarsutgifter på omkring två procent av budgeten.
De årliga kostnaderna för administration och kommandostruktur beräknas bli 70–100 miljoner per år. Utöver det kommer Finland att delta i Natos planering, där förväntningarna och den operativa planeringen klarnar i sin helhet först senare, men det innebär fler utgifter.
Hurdant Natoland blir Finland?
Finland har inte några förhandsvillkor för medlemsansökan, utan återger Atlantpaktens fördrag i sin helhet i lagförslaget.
Debatten om huruvida det i framtiden kunde finnas en permanent närvaro i Finland har knappt kommit i gång. Statsminister Sanna Marin har sagt att det är ett samtal som kan föras på parlamentarisk nivå, men först ska vi bli medlemmar.
En annan fråga är hur Nato lägger upp kommandocentralerna på mellannivå. Haavisto och Kaikkonen utesluter inte att det kunde finnas en Nato-kommandocentral för de norra delarna.
– Frågan om en stab på lägre nivå kan finnas i Norden måste övervägas med alliansen, det är inte bara en fråga för oss. Detsamma gäller annan Natonärvaro. Där gäller två villkor: Det ska vara motiverat för Nato, och det ska stärka säkerheten i Finland.
Haavisto säger att grundläggande riktlinjer i utrikespolitiken bevaras. Han räknar upp nedrustning och icke-spridning av kärnvapen, människorättsorienterad utrikespolitik och internationella regelverk som sådana linjer som inte förändras.
– Men vi accepterar realiteten att det här är en allians vars medlemmar har kärnvapen.
Vad gäller för kärnvapen?
Finland har inte ställt förhandsvillkor för sitt medlemskap. Men frågan om eventuella kärnvapen på finländsk mark har statsledningen kallat avlägsen och teoretisk.
– Realiteten är att ingen trugar kärnvapen på Finland eller Sverige, och vi är inte heller ute efter dem, har Kaikkonen sagt.
Medlemskapet innebär ändå att stiga in under kärnvapenparaplyet, det vill säga i en organisation där avskräckningsvapen är en beståndsdel.
Den nuvarande strafflagen tillåter inte att föra in, förvara eller spränga kärnladdningar i Finland. I strafflagen är det ett kärnladdningsbrott. Några lagändringar kring det är inte på gång.