Skogskalkyler blev en fråga för justitiekanslern
Den tjänsteman vars kalkyler fick Centern att rösta med oppositionen vid behandlingen av naturvårdslagen JK-anmäls. Forskaren Panu Halme säger att tjänstemannen inte kan visa vad hans kalkyler bygger på.
Det blev näst intill regeringskris när Centerns ledamöter i miljöutskottet förra veckan röstade med oppositionen och urvattnade regeringens förslag till reformen av naturvårdslagen.
Det politiska spåret – hur statsministern ska hålla ihop regeringen efter detta – har diskuterats mycket. Men parallellt löper ett substansspår, hur det gick till i bakgrunden när lagtexten urvattnades.
Här är det centrala att två paragrafer om skydd av hotade naturtyper ströks i miljöutskottets behandling, sedan Centern bytt sida. Oppositionens motförslag segrade med 9–8. Oppositionen anser att de paragraferna skulle ha äventyrat skogsägarnas egendomsskydd. Grundlagsutskottet gör en annan bedömning.
Men varför bytte Centern sida? Förra veckan blev det känt att regeringsrådet Vilppu Talvitie vid Jordoch skogsbruksministeriet spelade en roll här. Talvitie hördes som expert i miljöutskottet och i jordoch skogsbruksutskottet.
Talvitie hänvisade till sina kalkyler som ska ha visat att 2 miljoner hektar skog kan klassas som hotade naturtyper om de två paragraferna finns med i lagen. Det skulle inte ha förbjudit skogsindustrin att köpa upp råvara från sådana skogar, men Talvitie bedömde att det kunde ha avskräckt industrin från att köpa, vilket skulle ha gått ut över många skogsägare.
Den risken ville Centern inte ta. Men när Helsingin Sanomat frågade efter kalkylerna förra veckan kunde Talvitie inte ta fram dem. Han sade att han räknat i huvudet och skrivit ned siffror på ett papper som han senare har slängt i papperskorgen.
Det väckte ett ramaskri bland dem som vill att reformen av naturvårdslagen skulle bli så stark som möjligt efter att Miljöministeriet berett den omsorgsfullt i flera år, och i omgångar gått Centern till mötes.
Viktiga paragrafer
Naturvårdslagen är hundra år gammal och har aldrig reviderats, bara justerats några gånger. Miljöforskare och miljöorganisationer anser att lagen blir betydligt svagare om de två paragraferna inte hänger med.
Nu skriver Iltalehti att Panu Halme, universitetslektor vid Jyväskylä universitet, och en av de främsta kritikerna till urvattningen, går från ord till handling. Halme anmäler Talvities agerande för justitiekansler. Han anser att Talvitie har agerat fel som tjänsteman.
– Han identifierade inte gränsen för sin kompetens och han kunde inte göra om den kalkyl han lade fram i utskotten eller visa vad den byggde på. Hans tredje misstag var att han talar för skogsindustrin och utifrån hörsägen, säger Halme till IL.
Halme lovar att lämna in JK-anmälan under måndagen. Då ska han också ha tagit fram en snabb analys som jämför vilka följderna blir om lagen urvattnas som det skedde i miljöutskottet. Brådskan förklaras av att riksdagen ska rösta om naturvårdslagen redan på onsdag.
Faktabaserat beslutsfattande
Vilppu Talvitie har senare preciserat för HS att av de 2 miljoner hektar han talade om är bara 1,5 miljoner hektar skog, resten är andra naturtyper. När Talvitie skickade HS Miljöministeriets promemoria som han använde som underlag för sina kalkyler, kommer HS fram till att arealen rör sig omkring 1,1 miljon hektar.
Skillnaden ska bero på att Talvitie har räknat med områden som redan är skyddade. De är irrelevanta för kalkylen eftersom skogsindustrin ändå inte kan köpa råvara där.
Panu Halme har på Twitter varit mycket kritisk till Talvities, skogslobbyn MTK:s, Centerns och oppositionens agerande i en fråga där skogsägarnas oro redan har beaktats.
Halme skriver på Twitter att han ska göra en snabb jämförelse av regeringspropositionen och miljöutskottets urvattning av denna för att förbättra faktaunderlaget inför riksdagens omröstning.
”Jag försöker räkna ut skillnader i kostnader för samhället mellan de två versionerna så att de skulle ge samma skyddseffekt. Jag upplever att det är min plikt eftersom innehållet i de här två paragraferna utgör kärnan i min kompetens och för att riksdagen är i färd med att besluta om dem på måfå.”
”Jag upplever det också som viktigt att visa studerande och unga i allmänhet att åtminstone någon håller fast vid idealet om faktabaserat beslutsfattande. Planetens tillstånd oroar ungdomar, förtroendeingivande agerande från vuxna hjälper att skingra oron”, skriver Halme på Twitter.