”Ingen vet vad Moskva vill med Moldavien och Transnistrien”
USA hävdar att flera kinesiska spaningsballonger passerat genom amerikanskt luftrum under de senaste åren – obemärkt. Ballonghärvan har förorsakat en diplomatisk kris.
Det lilla landet Moldavien, som ligger inklämt mellan Ukraina och Rumänien, är i hetluften. På fredagen avgick premiärministern Natalia Gavrilita, med följden att landets regering kollapsade.
Ukrainas president Volodmyr Zelenskyj har nyligen varnat för att Ryssland har krigsplaner för Moldavien. Samtidigt är utbrytarrepubliken Transnistrien och det autonoma området Gagauzien proryska.
Ryhor Nizhnikau, som är äldre forskare på Utrikespolitiska institutet, förklarar vad det är som håller på att hända i Moldavien just nu.
Varför har premiärministern Natalia Gavrilita avgått?
– Premiärministerns avgång kommer efter ett rätt så framgångsrikt möte mellan EU och Moldavien i Bryssel. Så på ett sätt kommer det här som en överraskning. Men Gavrilita är inte en politisk figur, hon är en teknokrat. Och kriserna har avlöst varandra medan hon varit vid makten. Det har varit en svår tid. Det beror både på situationen i regionen och på energipriserna.
Enligt Nizhnikau är det möjligt att det inte var premiärministern själv som fattade beslutet om att sluta. Det kan ha kommit från presidenten Maia Sandu och från partiet, som är proeuropeiskt.
– Hade det ordnats nyval i morgon skulle det ledande partiet förlora.
Premiärministrarna har kommit och gått de senaste åren och Gavrilita har suttit på sin post sedan 2021.
– Tävlan mellan proryska och proeuropeiska partier skapar instabilitet. Och inget parti har lyckas skapa socioekonomisk stabilitet.
Nizhnikau konstaterar att oligarker kontrollerar både politiken och byråkratin.
Vad händer nu?
– En ny regering ska bildas. Det kommer att ske mycket snabbt. Det ledande partiet har en mycket bekväm majoritet. Men hur karismatisk kommer den nya premiärministern att vara? Moldavisk politik handlar om personlighet. Folk brukar rösta på galjonsfigurer med karisma. Någon som är populistisk och som höjer partiets profil. Fortfarande anses Sandu vara den som leder partiet, även om presidenten inte borde ha någon partikoppling. Om man väljer en ny teknokrat kommer partiet att tappa i popularitet.
Enligt Nizhnikau är det svårt att driva igenom reformer i det fattiga landet.
– Den hjälp som kommer från Väst är inte effektiv och ibland missbrukas den.
Hur påverkar frågan om Transnistrien situationen?
– Varannan vecka hör vi tal om att Ryssland skulle vara intresserat av att invadera Moldavien eller att landet blir utsatt för hybridpåverkan. Och Moldavien är ett svagt land. Ingen vet vad Moskva vill, inte heller beträffande Transnistrien.
I Transnistrien finns omkring 1500 soldater som av Ryssland beskrivs som fredsbevarande styrkor.
– I sig utgör styrkorna inget militärt hot vare sig mot Moldavien eller mot Ukraina. Det är en begränsad trupp med lite ammunition.
Däremot är energifrågan viktig. Lejonparten av den energi som Moldavien använder kommer just från Transnistrien. Det är frågan om ett vattenkraftverk. I övrigt har landet använt sig av rysk gas.
– Landet har redan upplevt ett energiunderskott, höga priser och elavbrott. Och det orsakar missnöje.
Han konstaterar att Ryssland när som helst kan använda sig av energin som ett påtryckningsmedel.
– Det kan även gå så att Transnistrien utropar sig självständigt. Vad gör Chișinău [Moldaviens huvudstad, reds. anm.] då? De kan inte ignorera det, men heller inte överreagera. För då ger man Moskva en orsak att göra ett hårt ingripande. Ingen vill ens tänka den tanken nu.
Nizhnikau lyfter även fram den autonoma regionen Gagauzien, som Moskva kan tänkas vilja utnyttja för sina syften.
Finns det risk för att Moldavien blir en rysk lydstat?
– Inte för närvarande. Det skulle kräva en militär invasion, vilket Moskva inte går in för nu eftersom de är upptagna i Ukraina.
kinesiska ballongen har skapat en diplomatisk kris mellan Kina och USA. Kina hävdar att det var en väderballong som oavsiktligt drivit in i amerikanskt luftrum, men USA menar den 60 meter höga ballongen var avsedd för spionage.
En motsvarande ballong upptäcktes förra veckan över Sydamerika. Kina har medgett att även den är kinesisk.
Spionballonger användes av USA under kalla kriget, under 1940- och 1950-talen, men ersattes sedermera med flygplan och senare med satelliter. Kina har också tiotals satelliter, som anses kunna ge samma information som en spionballong. Samtidigt passerar satelliter i låg omloppsbana snabbt, medan ballonger potentiellt kan studera ett mål under längre tid. Ballonger kan också utrustas med kameror, som ger skarpare bilder än satelliter i hög omloppsbana.
Hypersoniska robotar
Liknande ballonger har upptäckts förut, i bland annat Indien, Japan och Taiwan – som Kina anser vara en del av sitt territorium. Det är givetvis inget märkvärdigt med att stormakter spionerar på varandra, men det är exceptionellt att kränka andra länders suveränitet. Kina ser ut att ha gjort det över hela världen.
Enligt USA:s uppgifter har Kina använt ballonger för spionage i ett tiotal länder i bland annat Sydasien, Europa och Sydamerika. Det rör sig inte om enskilda ballonger, utan snarare om en flottilj av spaningsballonger.
– Vi bedömer att det är del av ett större kinesiskt program för spaningsballonger, säger brigadgeneral Patrick Snyder, talesman för Pentagon, till NY Times.
Kina har visat ett stort intresse för ballonger i militärt bruk. Statskanalen CCTV visade 2018 hur Kina provavfyrar hypersoniska robotar från en ballong. Hypersoniska robotar färdas med många gånger ljudets hastighet och är svåra att försvara sig mot.
Studerar ballonger
Ballonger kan också användas för att bland annat studera motpartens luftvärnssystem. Det kinesiska militäretablissemanget har flitigt forskat i ballonger under de senaste åren. Gränsen mellan militärindustri och civila bolag är suddig i Kina.
”En ballong kan framkalla och mobilisera fiendens luftvärnssystem, vilket skapar förhållanden för implementering av elektronisk spaning samt utvärdering av luftvärnssystemens kapacitet till tidiga varningssystem och operativa reaktionsförmåga”, står det i en rapport som producerats i april 2022 av forskare vid Folkets befrielsearmé, enligt nyhetsbyrån Reuters.
John Ferrari, general i avsked och docent vid American Enterprise Institute sade enligt AP att ballongen kan ha använts för att finna luckor i USA:s luftvärnssystem. Ballongen kan också ha haft sensorer för att upptäcka elektromagnetisk strålning, som satelliter inte kan upptäcka, och ge information om hur USA:s vapensystem kommunicerar.
Femte ballongen
Det är uppenbarligen inte första gången en kinesisk ballong seglar genom amerikanskt luftrum. CNN rapporterade att det skett inte mindre än tre gånger under president Donald Trumps tid i Vita huset. Ytterligare en fjärde passerade genom USA:s område efter att Joe Biden installerat sig i Vita huset.
De fyra tidigare ballongerna blev inte upptäckta, inte förrän senare under Bidens tid. Före det hade ballongerna klassificerats som okända fenomen. Under Bidens tid upptäckte USA hur omfattande Kinas ballongprogram var. Därefter kunDen de USA också dra slutledningen att de tidigare incidenterna var spaningsballonger.
Enligt flygvapnets rapport i april 2022 observerades en kinesisk ballong år 2019 på 20 kilometers höjd i Hawaii och Florida, uppger CNN. Även i början av Bidens tid som president 2021 observerades en ballong i amerikanskt luftrum. Den senaste var med andra ord minst den femte kinesiska ballongen i USA.
Många frågor
Ballongerna är inte så lätta att upptäcka med moderna sensorer. De rör sig långsamt, de är svåra att upptäcka med radar, de har låg värmesignatur och de befinner sig högt uppe, på över 20 kilometers höjd. De rör sig oförutsägbart, dels med vindarna. Därmed skiljer de sig från satelliter, vars omloppsbana är lätt att beräkna.
Var går gränsen för ländernas suveräna luftrum? Satelliter tillåts passera över andra länder, då de befinner sig i rymden. Den internationellt accepterade Karmanlinjen mellan atmosfären och yttre rymden ligger på 100 kilometers höjd.
Det betyder att en ballong på 20 kilometers höjd potentiellt kränker ett annat lands luftrum.
Samlade information
Det var förra veckan som USA meddelade att en kinesisk ballong observerats i amerikanskt luftrum. Den färdades bland annat över Montana, där USA har placerat interkontinentala kärnvapen.
”Ballongen i sig är ett stort mål. Om ballonger från andra länder faktiskt kunde ta sig in i kontinentala USA enkelt, eller till och med flyga över vissa delstater, visar det bara att USA:s luftvärnssystem endast är opålitlig dekoration”, skrev statliga Global Times på Twitter.
USA sköt inte ned ballongen omedelbart, utan följde den och samlade in information. Det var först då ballongen var ute över Atlanten som ett F-22-jaktplan sköt ned den. En inte helt okomplicerad operation, eftersom målsökande robotar använder radar eller värmesökande sensor för att träffa sitt mål. Automatkanon ansågs medföra en del risker.
Måttlig reaktion
Kina har reagerat återhållsamt. Inledningsvis beklagade Kina incidenten. En ovanligt ödmjuk kommentar, som också fick många att spekulera om Kina verkligen talar sanning. Enligt Kina var det en väderballong som drivit med vindarna, fastän USA har hävdat att ballongen var försedd med propellrar som kunde användas för att kontrollera den.
Efter att president Biden gett order om att skjuta ned ballongen gav Kina ett mera kraftfullt svar. Kinas utrikesministerium anklagade USA för att överreagera, medan försvarsministeriet förbehöll sig rätten att vidta ”nödvändiga” åtgärder i motsvarande situationer. Statsmedier som Global Times har talat om USA:s ”hysteriska” oro över Kina. I sociala medier har USA hånats.
– Kina beklagade ganska snabbt att ballongen irrade in i amerikanskt luftrum, vilket är en sak som tyder på att Kina inte ville förvärra situationen. Då ballongen blev nedskjuten var det svårt för Kina att inte reagera, på grund av den inhemska publiken, säger Mikael Mattlin, forskningsprofessor vid Utrikespolitiska institutet och Kinaexpert.
Oväntad tidpunkt
USA reagerade också med att inställa utrikesminister Antony Blinkens besök i Kina. Ett besök som ansågs vara ett tillfälle att tina upp relationerna mellan USA och Kina, som ansträngdes till det yttersta i samband med att representanthusets talesperson Nancy Pelosi besökte Taiwan i augusti. Kina svarade med att inleda omfattande krigsövningar i området. Då Biden mötte Kinas president Xi Jinping i november försäkrade båda att de vill undvika konflikt.
Observatörer anser att Kina vill förbättra sina relationer till USA och Europa, särskilt då Kinas ekonomi drabbats efter att Peking plötsligt hävt alla covidrestriktioner. Därför framstår också ballongincidenten som förbryllande. Det har spekulerats om att det rör sig om att en del av förvaltningen agerat på egen hand.
– Under Hu Jintaos tid hände det ett par gånger att militären föreföll agera utan att ledningen hade full insikt i saken. Men det är mindre sannolikt att Xi inte skulle ha varit medveten i det här fallet, säger Mattlin.
Tvingades reagera
En lite motsvarande incident inträffade 2001, då ett amerikanskt EP3spaningsplan kolliderade med ett kinesiskt J8-jaktplan i det omstridda Sydkinesiska havet. Det amerikanska spaningsplanet befann sig inom Kinas exklusiva ekonomiska zon, som enligt internationella konventioner är större än territorialvattnet. Kina återlämnade motsträvigt flygplanet, frigav besättningsmedlemmarna och händelsen slätades över. Sedan dess har dock relationerna mellan USA och Kina blivit frostigare.
– Det är den här typen av incidenter som under ett spänt läge kan blåsas upp, beroende på om man vill göra ett nummer av dem. Tidigare har USA inte reagerat offentligt på ballongerna, men i det här fallet kunde Biden inte hålla saken i skymundan. Han måste visa att det är sådant som inte tolereras, säger Mattlin.
Svag kommunikation
Bidens politiska motståndare bland Republikanerna kritiserade honom för att USA låtit ballongen färdas över USA, fastän den upptäckts flera dagar tidigare utanför Alaskas kust. De undrade också varför han inte lät skjuta ned ballongen direkt. Förvaltningens svar är att det gav ett tillfälle att samla in värdefull information om ballongen. Mer information får USA sannolikt, då vrakdelarna hunnit analyseras.
Finns det risk för att en liknande incident kan leda till en stormaktskonflikt? Det är något som båda sidor vill undvika. Men det är oroväckande hur svag ländernas kommunikation är. Kina avböjde USA:s begäran om ett telefonsamtal mellan ländernas försvarsministrar omedelbart efter att ballongen skjutits ned. Biden är pressad av de republikanska hökarna på grund av sin låga popularitet. Xi vill se stark ut inför de nationalistiska kretsarna i Kina. Det ökar risken för missförstånd.