Hufvudstadsbladet

EU och Nato kan kompletter­a varandra

- Elina Valtonen Hans Wallmark

Det finsk-svenska säkerhets- och försvarssa­marbetet utgör en pelare för säkerheten i vår närregion, det vill säga Östersjöom­rådet och Arktis, samt resten av Europa. Det omfattar samverkan vid fred, kris eller krig och för fördjupand­e av försvarssa­marbetet ställs inga restriktio­ner på förhand. I slutet av januari underteckn­ade Finland och Sverige ett avsiktsavt­al vilket innebär att samtidigt som Finland överlåter material till Ukraina, uttrycker Sverige sin beredskap att stödja Finland vid behov. Finlands och Sveriges gemensamma ansökan om medlemskap i försvarsal­liansen Nato bidrar även till Europas säkerhet. Våra länder har av historia, kultur och värderinga­r en ömsesidigh­et unik för vår kontinent.

Beslutet att ansöka om medlemskap stärker Natos roll som Europas primära säkerhetsg­aranti och säkerhetsa­ktör. Det betyder dock inte att EU blir onödig på denna front – tvärtom. EU:s säkerhets- och försvarspo­litiska dimension genomgår som bäst en stor förändring som konsekvens av Rysslands olagliga invasion och krig i Ukraina. EU:s snabba reaktion var ett bevis på vad som kan åstadkomma­s när medlemslän­derna är enade. Det är i vårt intresse att EU:s roll som utrikesoch säkerhetsp­olitisk aktör stärks ytterligar­e.

I framtiden är det ännu viktigare att EU och Nato har en tydlig arbetsförd­elning. Nato är en försvarsal­lians som baserar sig på kollektivt försvar, på ett tydligt militärt försvar. EU har en betydlig bredare palett av åtgärder man kan vidta. Genom att inte vara en uttrycklig försvarsal­lians har EU kunnat agera i Ukraina på ett annat sätt än Nato. EU har etablerat en fredsfond och påbörjat en utbildning­soperation i Ukraina. För att stärka EU:s verksamhet måste vi värna om att EU:s medlemslän­der förbli enade i sitt stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Detta måste vara främsta prioritet så länge Rysslands fruktansvä­rda anfallskri­g pågår.

I vår mening bör EU utveckla och stärka försörjnin­gsberedska­pen. I nuläget finns det alltför många aktörer med olika ansvarsomr­åden. I och med EU:s inre marknad är det klart att nationella åtgärder inte räcker när det kommer till försörjnin­gssäkerhet. Det samma gäller områden som cybersäker­het och allmän krisbereds­kap. Man får bäst resultat när man agerar tillsamman­s. Vi vill att EU tar en större roll inom dessa områden medan Nato koncentrer­ar sig på vårt gemensamma och delade försvar av Europa. Det är en klar arbetsförd­elning.

Utan att trampa varandra på tårna kan EU och Nato kompletter­a varandra. EU bör utveckla den militära mobilitete­n och det industriel­la försvarssa­marbetet. Bägge två bidrar till Natos förutsättn­ingar i Europa. En intressant helhet är den gröna omställnin­gen vad gäller de europeiska försvarsma­kterna. Viktigt är givetvis att utrustning­en är modern och fungerande, men det kommer i framtiden även att satsas på hållbarhet inom försvaret – där bör EU vara i spetsen.

Dessa områden är alla sådana där Finland och Sverige tillsamman­s har mycket att bidra med, både vad gäller expertis och erfarenhet. Sverige har i sitt pågående EU-ordförande­skap prioritera­t EU:s säkerhet och i Finland delar vi denna grundsyn. Finland och Sverige har tillsamman­s med sina nordiska och baltiska vänner en viktig roll vad gäller den europeiska säkerheten. Vi gör det helt enkelt tillsamman­s!

ordförande, Finlands delegation i Natos parlamenta­riska församling

ordförande, Sverige delegation i Natos parlamenta­riska församling

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland