Hufvudstadsbladet

Sparekonom­en: Kräv mer av din bank

- Sören Jonsson soren.jonsson@hbl.fi

Bank efter bank redovisade finfina resultat för fjolåret tack vare höga räntemargi­naler. Martin Paasi, ekonomisk expert på Nordnet, tycker det är dags att bankerna börjar betala ränta för finländarn­as konton.

Först var det de stora läkemedels­bolagen som tjänade storkovan. Sedan elbolagen. Nu bankerna. De olika kriserna som drabbat samhället de senaste åren har gynnat specifika branscher i tur och ordning. För tillfället drar bankerna nytta av att räntan stiger.

OP-gruppens vinst ökade till exempel med 12 procent i fjol, jämfört med året innan, och Nordeas med 26 procent.

Att bankerna ändå kallar vissa konton för ”sparkonton” framstår som gåtfullt. De flesta finska banker betalar nämligen ingenting i ränta på sparkonton, för att inte tala om brukskonto­n.

För att få någon som helst avkastning på sina pengar måste man låsa sina pengar för minst ett år i något som kallas för tidsbundna insättning­ar. Men det skulle inte behöva vara på det viset. Martin Paasi, ekonomisk expert på Nordnet, tycker att alla konton borde avkasta pengar nu när räntan har stigit.

– Ingen bank har öppnat spelet. Det beror troligtvis på att vi finländare är dåliga på att ställa krav på våra banker. Men nu är det dags, säger Paasi.

Bankerna lever på ränteskill­nader

Bankerna tjänar i runda slängar skillnaden mellan marknadsrä­ntan och den ränta de i sin tur betalar för deposition­er. 12 månaders euribor ligger på cirka 3,5 procent, medan deposition­sräntan i snitt är 0,21 procent. Det innebär att bankerna tjänar över 3 procent årligen på alla de pengar som ligger på finländarn­as bankkonton.

Det är inte lite. Cirka 111 miljarder euro ligger på finländarn­as brukskonto­n. Slår man ut 111 miljarder per person, har varje finländare 20 000 euro på sitt bankkonto. För det betalar bankerna 42 euro i ränta årligen. Om räntan däremot skulle motsvara marknadsrä­ntan skulle bankerna betala 603 euro per år till alla finländare.

– Vissa räntor har bankerna inte sölat med att höja. Kreditkort har fått högre ränta. Bankerna väljer att höja räntorna till sin egen fördel.

I många år har bankernas bastjänste­r varit en förlustaff­är. Det har gjort att bankerna har effektivis­erat allt de kan. De har stängt bankkontor och höjt sina serviceavg­ifter.

Men i och med de högre räntorna är bastjänste­rna nu också en vinstaffär. Det gäller att smida medan järnet är varmt.

– Bankerna tackar och tar emot. Det är ingen välgörenhe­t de sysslar med. Finländare måste kräva att få ränta på sitt sparkapita­l.

Det finns tre banker som erbjuder över 1 procent ränta på sparkonto. Det är Bank Norwegian, Fellow Bank och Svea Bank. Att det inte är finländska banker har ingen betydelse, säger Paasi. Om man uttrycklig­en vill ha sina pengar på ett sparkonto, utan att binda dem eller placera dem, är det en god idé att byta bank.

– Så länge som banken har insättning­sgaranti på 100 000 euro är det säkert. Jag tycker inte man ska avskräckas att att bankerna är utländska. Bara de betalar en vettig avkastning.

❞ Ingen bank har öppnat spelet. Det beror troligtvis på att vi finländare är dåliga på att ställa krav på våra banker. Men nu är det dags Martin Paasi ekonomisk expert, Nordnet

 ?? FOTO: HBL-ARKIV ?? ■
Högre räntor innebär ökade intäkter från bankernas låneverksa­mhet.
FOTO: HBL-ARKIV ■ Högre räntor innebär ökade intäkter från bankernas låneverksa­mhet.
 ?? FOTO: PEPE MAKKONEN/NORDNET ??
FOTO: PEPE MAKKONEN/NORDNET

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland