Markku Mäkijärvi: Det råder brist på översättare och pengar
Det är svårt att hitta medicinskt kunniga översättare, det är brist på pengar och det är bra att testa tekniska lösningar först på finska. Det är Markku Mäkijärvis svar på varför det dröjer så länge innan HUS digitala tjänster görs på svenska.
HBL ber HUS chefsöverläkare Markku Mäkijärvi svara på varför flera digitala tjänster fattas på svenska.
Varför lanserades Hälsobyn för hela befolkningen, innan de svenskspråkiga versionerna var färdiga?
– Vi ville erbjuda en möjlighet för finländarna att få tillgång till Hälsobyn. Den används nuförtiden i hela landet. Största delen av användarna är finskspråkiga. En del av innehållet är inte översatt, men översättningsarbetet är på gång, och alla har ju möjlighet att alltid få service.
– Vi ville inte fördröja lanseringen, eftersom vi också lär oss om hur den fungerar, när den används. Vi drar stor nytta av det trots allt.
HUS meddelade redan år 2017–2018 att resten av innehållet skulle översättas. Vad beror fördröjningen på? – Det finns säkert flera olika förklaringar. Jag har hört att det finns ett begränsat antal översättare som kan medicinsk text. Också resurseringen har varit en utmaning. I början gjordes arbetet med finansiering från Social- och hälsovårdsministeriet. Efter det har HUS finansierat utvecklingen av Hälsobyn, eventuellt med finansiering från andra delar av landet, eftersom flera aktörer är med. En annan förklaring är den tekniska, det vill säga att det ibland lönar sig att först utveckla tekniken och sedan innehållet.
I Hälsobyn finns en tjänst som heter "Min vårdväg", där man får tillgång till egenvårdsprogram. Alla program är på finska. HUS meddelar att tre av programmen ska lanseras på svenska i mars.
Varför har det här arbetet dröjt så länge?
– Vi arbetar på det hela tiden, och målet är att det en dag är översatt också till det andra inhemska språket, men det kommer säkert att fortfarande ta tid.
Mäkijärvi säger att målsättningen är att också översätta de digitala vårdstigarna. Det handlar om ett system där patienten får all hjälp på samma ställe, genom kontakt till personal inom primärvården, den specialiserade vården och till exempel det sociala arbetet. Enligt HUS information är bara sju procent av stigarna översatta.
Enligt den jurist som vi har intervjuat ska en tjänst finnas på finska och svenska, om informationen är väsentlig, om den används i bred omfattning och inte längre är till exempel ett pilotprojekt.
Hur ser du på det?
– I nuläget använder ungefär tolv procent av HUS kunder de digitala tjänsterna. Majoriteten använder sig inte av dem. Är det då frågan om bred omfattning eller inte – det kan man diskutera. Men vi har sett att de som talar svenska som modersmål också har möjlighet att använda sig av de normala tjänsterna. På det sättet faller inte de svenskspråkiga utanför tjänsterna. Det har varit vår filosofi.
– Och det att vi lyckas öppna nya tjänster, som ger oss mera erfarenheter, det är väldigt viktigt. Det får man inte förminska eller glömma.
Hur ser HUS att båda språkgruppernas rättigheter förverkligas när de svenskspråkiga inte har tillgång till samma digitala tjänster?
– Bättre för varje dag, förhoppningsvis. Översättningsarbetet fortskrider och de digitala tjänsterna kommer inte att ersätta de traditionella tjänsterna. De finns fortfarande kvar, och de digitala tjänsterna är ett tillägg till dem.
– För att de ska finnas tillgängliga för någon överhuvudtaget så har vi valt det här förfarandet. Sedan översätts de så snabbt som möjligt till svenska, och kanske dessutom till något annat språk.
En databank för patientanvisningar håller också på att skapas. Ungefär hälften av drygt 2 000 patientanvisningar i den digitala databanken finns nu på svenska. Mängden anvisningar ökar hela tiden.
I vilken form ges anvisningarna till de svenskspråkiga patienterna?
– Förhoppningsvis finns anvisningarna så snart som möjligt också på svenska. Precis som med Hälsobyn så kommer de svenskspråkiga anvisningarna med en viss fördröjning.