Jussi Halla-aho: Det ligger också i Sveriges intresse att Finland blir medlem i Nato

Finland går med i Nato utan Sverige, anser ordförande för riksdagens utrikesutskott Jussi Halla-aho.

Ordförande för riksdagens utrikesutskott Jussi Halla-aho (Sannf) frågar sig varför det har blivit en så känslig fråga för många finländare.

– Att Finland skulle vänta utanför Nato i solidaritet med Sverige tjänar inte heller Sveriges säkerhetsintressen, sa Halla-aho i en intervju med Yles Morgonettan på lördagen.

Enligt honom har frågan att göra med finländarnas rädsla för hur relationen mellan länderna skulle utvecklas om Finland går med i Nato först.

– Det här grundar sig inte på säkerhetspolitik, utan på identitetspolitik och på en rädsla för att det försämrar relationen mellan länderna och försvagar Finlands identitet som nordiskt land, sa Jussi Halla-aho i Yles tv-intervju.

– Finland har 1 300 kilometer gemensam gräns med Ryssland medan Sverige alltid har Finland mellan sig och Ryssland, konstaterade Halla-aho.

– Om det blir så att Finlands medlemskap ratificeras först, kan man fråga sig om det skulle vara bra för Sverige att Finland stannar utanför och väntar i solidaritet, eller är det bättre att Finland som ligger mellan Sverige och Ryssland, blir Natomedlem? Jag anser att det är bättre för Sverige att Finland blir medlem i Nato, även om Sverige inte blir det samtidigt.

Inte längre ”hand i hand”?

Eftersom till exempel Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu föreslagit att landet kan behandla Finlands Natoansökan separat, menar Halla-aho att det osannolika scenariot att bara ett av länderna blir medlem i Nato ”blivit lite mindre osannolikt”.

Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade tidigare i veckan att det inte längre är väsentligt att Finland och Sverige blir medlemmar tillsammans, utan att de blir medlemmar så fort som möjligt.

Halla-aho menar att orsaken till att man inte längre pratar om att ”gå hand i hand” är antagligen att beslutsfattare försiktigt vill förbereda den allmänna opinionen inför möjligheten att Turkiet och Ungern ratificerar Finlands medlemskap, men inte Sveriges.

– Vi behöver diskutera och fundera hur vi reagerar i en sådan situation. Nu tar riksdagen hand om Natolagarna under de kommande veckorna och efter att riksdagen har godkänt dem så har statsledningen som uppgift att verkställa dem. Då finns det inte längre utrymme för någon politisk eftertanke.

Halla-aho lyfte också fram aspekten att Finland kan påverka Sveriges medlemskapsprocess bättre inifrån Nato.

När det gäller Turkiets krav på de nordiska länderna menar han att Finland inte ska erbjuda något mer.

– Vi har inget mer att förhandla om med turkarna.