Haavisto: ”Turkiet anser att Finland uppfyller kraven”
Finland vill fortfarande gå med i Nato tillsammans med Sverige, men fler och fler ledare öppnar för att Finland kan gå med först. Enligt Finlands utrikesminister Pekka Haavisto har Turkiet meddelat att Finland uppfyller de krav som ställdes i trepartsöverenskommelsen i Madrid, rapporterar Yle.
– Turkiet har sagt att de saker man kom överens om i trepartsavtalet i somras har uppfyllts för Finlands del, säger Pekka Haavisto under den pågående säkerhetskonferensen i München, enligt Yle.
Haavisto säger att han diskuterade med Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu senast i veckan. I diskussionerna har Turkiet även fört fram att förhandlingarna med Sverige måste fortsätta.
Haavisto framhåller dock att Finland inte har informerats om Turkiets slutgiltiga beslut angående ratificeringen av landets ansökan om Natomedlemskap.
Kan gå med utan Sverige
Turkiet har tidigare antytt att man kan komma att ratificera endast Finlands Natoansökan. Och fler öppnar nu för att Finland kan gå med före Sverige.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg deltar i samtal under säkerhetsmötet i München tillsammans med Finlands president och statsminister.
Han konstaterar att Natos hållning fortfarande är att länderna ska in samtidigt, men säger samtidigt:
– Men om bara det ena ratificeras då går Finland med, säger han.
President Sauli Niinistö är lite mer vag i sina formuleringar, men hans slutsats blir liknande.
– Vi ansökte gemensamt med Sverige, säger Niinistö men tillägger att saken nu ligger i Turkiets händer.
”Kan inte dra tillbaka”
Han säger att han, bit för bit, har hört budskapet från Ankara förändras i riktning mot att det turkiska parlamentet kan säga ja till Finland men vänta med Sverige. Han understryker att Finland inte kan tänka sig att acceptera en sådan uppdelning, men läget är sådant att Turkiet skulle kunna göra det ändå.
– Det gör situationen svår för oss, våra händer är bakbundna. Vi kan ju inte dra tillbaka vår ansökan, säger president Niinistö.
Även försvarsminister Mikko Savola säger på plats i München att Finland inte kommer att försöka förhala processen för att invänta även ett svenskt ja.
– Nej, nej, då kommer vi att gå med, säger han i en AP-intervju.
Ambitionen ligger fast
Statsminister Sanna Marin betonar dock att ambitionen att båda länderna ska få ett ja från Turkiet samtidigt ligger fast.
– Vårt budskap till Turkiet och för den delen Ungern, som inte heller har ratificerat, är att vi vill gå med i Nato samtidigt. Det ligger i allas intresse, sade hon under ett samtal på scenen under säkerhetskonferensen.
Men hon inflikar ändå att "det kan finnas nationella ratifikationsprocesser som kan inverka".
I samband med konferensen träffade även Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) Jens Stoltenberg och Sauli Niinistö.
Putin dras till svagheter
Enligt Magnus Christiansson, krigsvetare vid Försvarshögskolan i Sverige, finns flera risker om landet lämnas utanför.
– Det första är att vi kommer att hamna i en förhandlingssituation med turkarna ensamma. Det är ingen höjdare. Det andra är att tåget för att bygga upp Natos nya nordflank kommer att gå, Sverige kommer inte att kunna vara med och fatta beslut om det, säger han.
– Sverige blir den svaga länken i allianssystemet i norr.
Det är inte en fördel i säkerhetspolitiska sammanhang, enligt Christiansson. Skulle ett mer direkt och påtagligt hot uppstå i Östersjön riskerar pressen från ryskt håll att öka.
Han säger att Putinregimen dras till svagheter och sprickor i ett motstånd.
– Ryssland skulle kunna göra kalkylen att det är en framkomlig väg att försöka utsätta Sverige för press och politiska påtryckningar, ytterst uppbackade av en kärnvapenarsenal. Det skulle vara en obehaglig konsekvens.
Skulle Rysslands krig i Ukraina eskalera och Nato dras in i konflikten, vilket Stoltenberg varnat för, ökar riskerna för Sverige ytterligare, enligt Christiansson.
– Norska underrättelsetjänsten talar i sin senaste rapport om att Ryssland kan använda demonstrativa kärnladdningar. Vilken ångest skulle inte det skapa om de hamnade i ett land som inte omfattas av artikel 5.
Att Sverige som icke-medlem skulle kunna hålla sig utanför en konflikt mellan Ryssland och Nato ser han inte som troligt.
– Titta på kartan. Om Ryssland skulle ge sig på till exempel de baltiska länderna kommer amerikanska stridsflyg att flyga över Sverige oavsett. Hur ska Ryssland hindra det? Ja, varför inte sätta sig på Gotland, säger Christiansson.
Politiskt bakslag
Även krigsvetaren Ilmari Käihkö ser säkerhetsrisker om Finland går före, men bedömer dem inte som påtagliga.
– Det är kanske inte så farligt för Sverige. Visst, man har inte säkerhetsgarantierna från Nato, men samtidigt har man ju fått bilaterala löften från flera länder, säger Käihkö, verksam vid Försvarshögskolan.
Att Sverige hamnar i en ”Natoficka”, omringad av andra Natoländer, är inte ett worst case scenario, anser han.
Käihkö framhåller att Rysslands militära förmåga just nu är kraftigt försvagad.
– Så länge kriget i Ukraina fortsätter på det här viset är det svårt för mig att se att Ryssland har förmåga att göra något större mot något annat land i Europa, allra minst ett som inte ens är ett grannland.
I dagsläget är Sveriges Nato-limbo framför allt ett politiskt misslyckande, enligt Käihkö.
– Det finns risker för Sverige. Man har ju fattat beslutet att ansluta sig till Nato för att minska risken, så det skulle vara ett bakslag. Men det är snarare de politiska aspekterna än säkerhetsaspekterna som väger tyngst, säger Käihkö.
– Regeringen har sagt att det är dess viktigaste uppgift att föra Sverige in i Nato. Då ser inte det här särskilt bra ut.