Kortes glädjetårar i inomhus-FM: Äntligen har jag lärt mig springa
2005 och 2012 är åren då Helsingfors senast stått värd för ett stort friidrottsmästerskap. Men också åren då Annimari Korte senast deltagit i inomhus-FM. Men nu är häckstjärnan, som har en lika osannolik, brutal som imponerande skadehistoria, tillbaka.
– Det är elva år sedan jag senast var med. Och arton år sedan gången före det. Just därför ville jag delta i allt jag bara kan delta i. Sjutton vintrar har jag inte varit frisk så när man för en gångs skull är det så vill man bara tävla, säger en brett leende Korte efter dag ett i hennes stora comeback till inomhus-FM.
Korte var anmäld till 60 meter slätt och häck samt till 200 meter och dessutom är hon aktuell för HIFK:s stafettlag på 4x200 meter. Men genast i sin första gren fick hon tänka om beträffande veckoslutets program. Orsaken var ytterst positiv: Korte löpte nytt personbästa i semifinalen på 60 meter och avancerade till final, vilket innebar en överraskande extra start.
Rekordfarten ledde till ett känslosvall och Korte fick torka sina tårar efter comebacken till inomhus-FM.
– Jo, det blev glädjetårar direkt. Jag har alltid – redan som liten – varit så dålig på de släta sträckorna. Liksom på riktigt dålig. Nu har jag äntligen lärt mig att springa lite slätt och min maxfart har utvecklats massor. Jag hade inte alls förväntat mig en finalplats. Min pappa hade lagt parkeringstid till klockan halv fyra för jag var helt säker på att det bara skulle bli en semifinal för mig, berättar 34-åringen Korte.
”Känns otroligt bra”
Kortes nya PB på 60 meter slätt skrivs 7,55. I finalen löpte hon 7,59 som räckte till en sjätteplats, två tiondelar från guldet och en tiondel från bronset. Personbästat var vinterns sjunde vilket Korte givetvis är nöjd med, men det är hennes nivå överlag som glädjer henne mest.
– Efter att i två år löpt tider som inte gjort mig glad känns det nu så otroligt bra att göra tider som jag kan var glad över.
På den andra FM-dagen kommer Korte att fortsätta njuta av FM-stämningen. Hon lär dock skippa häcken och satsa på 200 meter i stället. Final är målet också då.
Om två veckor är det däremot inomhus-EM i Istanbul som gäller. Varje FM-start fungerar som träning inför EM – hennes första stora inomhusmästerskap någonsin.
– Det finns ingen bättre träning än att löpa med de snabbaste damerna i Finland. Efter EM fortsätter jag träna hårt för sommaren, säger den glada HIFK-löparen.