Ett (krigs)år senare
På fredagen var det ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina, något som tog kapitalmarknaderna med överraskning och utlöste stora (mestadels negativa) rörelser i de flesta tillgångsslag. Kriget pågår som bekant fortfarande, men kapitalmarknaderna verkar till stor del ha lagt det till handlingarna.
Aktiemarknaderna står högre i dag jämfört med läget den 24 februari 2022. Ett globalt index har stigit marginellt (mätt i EUR), men både europeiska och nordiska aktier har givit en total avkastning på 5–10 procent under det senaste året. Vilket är klart bättre än marknaderna i USA som tappat 1,5 procent under samma period. Lite oväntat, med tanke på att Europa sannolikt berörts mest av krigshandlingarna.
När jag ser närmare på vad som drivit aktiekurserna under det senaste året är vinsterna den stora positiva faktorn. Vinstprognoserna har stigit med cirka 10 procent sedan februari 2022, vilket motverkats av att P/E-talet sjunkit med knappt 4 procent. Vinstmultipeln är för närvarande drygt 17 procent lägre än genomsnittet för de senaste tio åren, vilket tyder på att placerarna är mer osäkra än vanligt kring vinstutvecklingen och därför kräver en högre riskpremie.
Den största scenförändringen har ägt rum på räntesidan. Statsobligationsräntorna i eurozonen har stigit från i princip noll till 2,5–3,0 procent. Det är dock inte kriget i Ukraina som varit den huvudsakliga drivkraften för ränteuppgången. Snarare ska vi skylla på den inflation som är frukten av de stora finans- och penningpolitiska stimulanser som rullats ut i många ekonomier för att dämpa effekterna av pandemin.
Om vi slutligen ser på råvarupriserna är det intressant att energipriserna i dag är lägre än vid krigsutbrottet. Råoljepriset är mer
❞ Den uppenbara frågan är varför investerarna väljer att ”ignorera” krigshandlingar och andra typer av geopolitiska händelser? Det är ju inte första gången marknaderna återhämtar sig snabbt.
eller mindre oförändrat i EUR-termer, men både elektricitetspriser (-37 procent) och framför allt europeisk naturgas (-61 procent) har fallit dramatiskt under det senaste året. Visserligen från höga nivåer och med god hjälp av en mild vinter, men utvecklingen har ändå varit betydligt bättre än vad jag och många andra bedömare befarade för ett år sedan.
Den uppenbara frågan är varför investerarna väljer att ”ignorera” krigshandlingar och andra typer av geopolitiska händelser? Det är ju inte första gången marknaderna återhämtar sig snabbt – exempelvis tog det bara en månad efter terrorattackerna den 11 september 2001 innan aktiekurserna var tillbaka på samma nivå som innan dåden.
Förklaringen är nog så enkel som att de ekonomiska effekterna av kriget bedöms vara betydligt mindre än de humanitära. Trots allt var Rysslands och Ukrainas samlade BNP före krigsutbrottet bara cirka 2 procent av världsekonomin. När investerarna väl tycker sig kunna bedöma inverkan på världsekonomin och läget i kriget stabiliserats flyttas fokus till andra faktorer.
Att aktiemarknaderna står högre i dag än innan kriget är förstås ingen garanti för att de inte kan falla igen om situationen i Ukraina skulle försämras ytterligare. Men det krävs nog en ganska dramatisk scenförändring för att så ska ske – både i positiv och negativ riktning. Låt oss hoppas på att en förändring i så fall är av det positiva slaget, även om det ibland kan kännas osannolikt.