Människorättschef: Rättvisan når Kreml förr eller senare
Det kan ta tid. Men förr eller senare lär rättvisan hinna ifatt även makthavare i Kreml, enligt människorättsorganisationen HRW:s högsta chef Tirana Hassan. – Och då får vi se till att ha bevisen redo, säger hon.
Det fullskaliga kriget som har rasat i Ukraina i ett år kan vara det mest väldokumenterade krig som har ägt rum. Observatörer och människorättsförsvarare lägger bevis till bevis för att kunna ställa förbrytare till svars.
Att det har begåtts mängder av krigsbrott och brott mot mänskligheten i Ukraina råder det föga tvivel om. Mängder av bostadshus, sjukhus och andra civila byggnader har bombats och raserats.
– Om det är något vi vet om lagföring av internationella brott, och i synnerhet krigsbrott, är att det tar tid, säger Tirana Hassan, tillförordnad vd för den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW), till TT.
Dimma av desinformation
HRW är en i raden av internationella aktörer som försöker föra protokoll över de värsta brotten som begås i kriget. Organisationen har bland annat utrett en klusterbombsattack mot en tågstation i Kramatorsk förra våren där omkring 60 civila dödades. De flesta aktörer har anklagat Ryssland för att ha avfyrat roboten, förutom Ryssland som pekar på ukrainarna själva.
– En av de stora utmaningarna är det desinformationskrig som Ryssland aktivt ägnar sig åt. Man behöver dels ta sig igenom ”krigsdimman” och dels en dimma av desinformation för att nå fram till sanningen, säger Tirana Hassan.
I slutänden är tanken att det ska samlas nog med bevis för att förövare ska kunna ställas inför rätta och bortom rimligt tvivel anses skyldiga.
– Det som är unikt med situationen i Ukraina är att den fick en internationell respons utan tidigare motstycke, med utgångspunkt i rättvisa och ansvarsutkrävande för de brott som begås i kriget, säger HRW-chefen.
– Det kommer att samlas bevis från flera olika håll för att det ska kunna användas i åtal. Även om många av de personer som är ansvariga inte går att komma åt här och nu, särskilt inte om de befinner sig i Ryssland, så har vi lärt oss av historien att det kommer att komma en tid då dessa personer blir tillgängliga.
Om kriget är det mest dokumenterade som har ägt rum, är bevisbilden då sådan att det kan bli det krig där flest förbrytare ställs inför rätta?
– Det skulle kunna bli det, om det finns en politisk uthållighet och tillförsel av resurser, så att man ser till att det åtagande som vi ser nu kan fortsätta över de år som de rättsliga processerna kommer att ta. Det är min varning till det internationella samfundet: Rättvisa skipas inte över en natt, säger Tirana Hassan.
Bägge sidor i kriget nagelfars, understryker hon, men tillägger att det är en stor skillnad i bemötande. Ukrainska myndigheter har visat samarbetsvilja när HRW lyfter misstänkta förbrytelser. Ryssland svarar i regel inte.
Ukrainas riksåklagare säger sig ha inlett fler än 69 000 ärenden som gäller misstänkta krigsbrott eller brott mot mänskligheten, varav majoriteten antas vara utförda av ryska styrkor. En FN-kommission som granskat skeendena i trakterna kring Kiev och norra Ukraina förra våren fann att det begicks en uppsjö krigsförbrytelser och människorättsbrott som bör få rättsliga följder.
Varken Ukraina eller Ryssland är parter i Internationella brottmålsdomstolen (ICC), men Ukrainas regering har gett den domsrätt på ukrainsk mark. Åklagare i flera europeiska länder har inlett krigsbrottsutredningar, vilket tyder på att det kan ske framtida åtal även i andra länder.
”Putin på listan”
Hur långt rättvisan når lär bero på hur kriget går. Misstänkta förövare som försöker fly undan rättvisan lyckas sällan i längden – och regimskiften sker, påtalar Tirana Hassan.
När det gäller Vladimir Putin så är frågan hur långt man kan belägga befälskedjorna – hur tydligt det är att den ryske presidenten är högst ansvarig. Givet det som sker i Ukraina står han ”definitivt med på listan över personer som behöver utredas”, enligt HRW-chefen.
– När kriget på Balkan pågick så tror jag inte att någon trodde att Slobodan Milosevic skulle ställas inför rätta, men det gjorde han. Jag tror inte att någon mitt i kriget i Sierra Leone trodde att Charles Taylor skulle möta rättvisan.
Om kriget inte får ett tydligt slut då?
– Vägen till internationell rättvisa är lång. Det viktigaste är att du har bevis att lägga fram så fort ögonblicket kommer då förövarna kan ställas inför en domstol.