Fyra dagars arbetsvecka ser ut att fungera
En fyra dagars arbetsvecka med samma betalt? Ja tack, tänker de flesta. Siffrorna ser lovande ut, men en studie med frivilliga motiverade företag i slutet av pandemin räcker inte, enligt professor.
Enligt den största studien hittills är en fyra dagars arbetsvecka ett lyckokast. I undersökningen, som genomfördes i Storbritannien, deltog 61 företag och endast fem av dem återgick till en fem dagars arbetsvecka efter undersökningen. Av de företag som fortsatte med en fyra dagars vecka har 18 företag gjort förändringen permanent. Lönen var densamma för arbetstagarna trots att arbetsveckan förkortades med en dag.
Enligt studien är fördelarna med den kortare veckan många, inte minst vad gäller välbefinnande på arbetsplatsen. 71 procent av de tillfrågade i studien kände mindre stress eller tecken på utbrändhet. Symtom som ångest, utmattning och sömnsvårigheter minskade också bland de tillfrågade. Vidare förbättrades även förhållandet mellan jobb och fritid och man hade lättare att administrera hushållsfinanserna.
För arbetsgivaren var signalerna positiva. Enligt studien finns det inga tecken på att företagens finanser skulle lida av pilotprojektet. Företagsinkomsterna var i stort sett desamma (tillväxten var 1,4 procent).
Risken för att en person skulle säga upp sig sjönk med 57 procent och antalet sjukdagar som togs ut bland företagens anställda sjönk med 67 procent. Studien koordinerades av Day Week Global, en ideell organisation med rötter i Nya Zeeland.
”De positiva effekterna tydliga”
Eva Österbacka, professor på Handelshögskolan vid Åbo Akademi, ser resultatet som generellt lyckat och lyfter fram de sociala sidorna för anställda som de viktigaste resultaten i undersökningen.
Studien är gjord från juni till december 2022, alltså under pandemin. Något som professorn påtalar att kan påverka resultaten.
”Det är inte helt långsökt att tänka sig att det psykiska – och varför inte det fysiska – välbefinnandet bland arbetstagare var nere i en svacka efter alla nedstängningar, permitteringar och annat elände som pandemin resulterade i”, skriver Österbacka i ett e-postmeddelande till HBL.
Studien gjordes samtidigt som samhället öppnades upp allt mer, vilket enligt professorn ytterligare kan påverka resultaten.
”Det som försvårar möjligheten att säga något om hur allmängiltiga resultaten är, är att de företag som deltog, gjorde det frivilligt. Om ledningen ville testa förkortad arbetstid var de sannolikt också mera positiva, stödjande och uppmuntrande än en slumpmässig ledning i ett slumpmässigt företag. Det här påverkar naturligtvis utfallet.”
Ett potentiellt problem är att undersökningen genomfördes utan kontrollgrupp. Vi vet alltså inget om hur företag som fortsatte som vanligt utvecklades under samma tid.
”Samtidigt måste ändå erkännas att de positiva effekterna för arbetstagarna är tydliga och viktiga. Psykisk ohälsa är ett stort problem bland arbetstagare i Finland. Det finns säkert många orsaker till det, men även i Finland upplever arbetstagare att det är svårt att få tiden att räcka till”, säger Österbacka.
Mer fritid och samma lönenivå för de anställda betyder helt enkelt mindre känsla av otillräcklighet, vilket sannolikt skulle vara positivt för det psykiska välbefinnandet, säger Österbacka.
Vad betyder en kortare arbetsvecka för sysselsättningsgraden?
”Om kortare arbetsvecka inte påverkar företagets produktionsnivå eller serviceutbud, påverkar det inte sysselsättningsgraden”, säger Österbacka.
Om företagets produktion påverkas, exempelvis i fabriker eller vårdinrättningar, behöver fler personer anställas.
Vilka politiska beslut skulle krävas för att göra en sådan här omställning i Finland?
”Företag kan i hög grad själva bestämma hur de organiserar arbetet, så rimligtvis finns det inga hinder för att testa, såvida inte något kollektivavtal stipulerar hur arbetet ska ordnas inom någon specifik bransch.”
Vilka potentiella problem ser du med en fyra dagars arbetsvecka?
”I de branscher där det måste finnas anställda på plats alla dagar dygnet runt, eller på vissa bestämda tider, skulle det behövas mera arbetskraft. Vi vet att det finns branscher där det redan nu råder arbetskraftsbrist. Jag tänker då på till exempel småbarnspedagoger och vårdanställda.”