Finländarna säger nej till köttskatt
Finländarna betraktar klimatomställningen som en ekonomisk möjlighet, men backar inte upp åtgärderna lika massivt som inför förra riksdagsvalet, visar en färsk enkät. Klimatfrågan har inte riktigt samma momentum i dag, säger Sitras analytiker Tuuli Hietaniemi.
En klar majoritet av finländarna anser att Finland gör klokt i att hejda miljökriserna, också av ekonomiska skäl. Omställningen bedöms kunna öka både konkurrenskraften och välfärden.
Det visar klimatbarometern, en opinionsmätning som styrgruppen för statsförvaltningens klimatkommunikation beställer vart fjärde år, inför riksdagsval.
Årets barometer bekräftar att klimat och miljö uppfattas som viktiga frågor, men inte lika viktiga som senast. Även om 61 procent av finländarna anser att nästa regering måste prioritera klimatåtgärder är andelen mindre än i motsvarande opinionsmätning för fyra år sedan (70 procent).
– Det är ändå uppmuntrande att över tre femtedelar av finländarna vill att regeringen driver på åtgärder som hejdar klimatuppvärmningen, och att den prioriterar arbetet för ett klimatsmart samhälle, säger Tuuli Hietaniemi, ledande expert på hållbarhetslösningar vid jubileumsfonden Sitra.
Hon betonar att klimatbarometern 2019 gjordes i ett helt annat läge. Våren 2019 var klimatfrågan valets stora tema, sedan IPCC-rapporten hösten innan hade klargjort skillnaderna mellan att hejda uppvärmningen till 1,5 eller till 2 grader.
– Debatten nådde nya nivåer, folk marscherade för klimatet och partierna förband sig till 1,5-gradersmålet. Det skapade ett otroligt momentum för klimatåtgärder, säger Hietaniemi.
I år uppger 32 procent att de tänker rösta på en riksdagskandidat som aktivt driver klimatarbetet framåt, mot 44 procent våren 2019.
– Vi har upplevt en pandemi, Ryssland krigar i Europa, vi har genomlevt en energikris och inflationen skenar i väg. Klimatdebatten tar helt enkelt inte lika stor plats, säger Hietaniemi.
Generellt är ungdomar, kvinnor, högutbildade, de som bor i huvudstadsregionen och de som är anhängare av SDP, De Gröna eller Vänsterförbundet positivast till klimatåtgärder, visar den färska mätningen. De som röstar på Sannfinländarna, Samlingspartiet eller Centern prioriterar klimatfrågan lägre.
Får inte kännas i plånboken
Trots det anser hela 79 procent av de tillfrågade i årets klimatbarometer att Finland kan förbättra sin konkurrenskraft om vi hejdar klimatförändringarna, genom att satsa på kompetens och ny teknik. Vidare bedömer 68 procent att hållbara klimatlösningar ökar välfärden i Finland.
Om väldigt många gör tummen upp för den sortens investeringar är inte lika många ivriga på att göra något själva. Till exempel accepterar bara 44 procent att åtgärderna för att hejda klimatförändringarna kan orsaka mer kostnader i vardagen. Ett konkret förslag om högre skatt på kött- och mjölkprodukter backas upp av bara 33 procent, mot 48 procent för fyra år sedan.
– Det är förståeligt då många har bostadsskulder och räntorna stiger. I ett stramt ekonomiskt läge känns ytterligare en skatt som en börda. Det vore kanske annorlunda om man diskuterade en grön skatteväxling, säger Tuuli Hietaniemi.
När finländarna tillfrågas om vilka orsaker som bromsar klimatarbetet mest svarar de i första hand att klimatsmarta produkter och tjänster är dyra, i andra hand att politikerna inte vågar ta beslut som äventyrar omval och i tredje hand att finländarna är ovilliga att justera sina konsumtionsvanor i klimatsmart riktning.
Vill satsa på naturen
I år utredde klimatbarometern för första gången i vilken mån finländarna uppfattar kopplingarna mellan klimatkrisen och förlusterna av biologisk mångfald, det vill säga utarmningen av naturen. Hela 79 procent anser att det lönar sig att driva klimatlösningar som samtidigt hejdar naturförlusterna.
Nästan två tredjedelar eller 64 procent av de tillfrågade anser att regeringen måste jobba aktivare för att hejda utarmningen av naturen.
En klar majoritet eller 71 procent hoppas att man fäster mer uppmärksamhet vid avverkningsvolymerna och skogsbruksmetoderna för att rädda kolsänkan. Det är i linje med vad Finlands klimatpanel rekommenderar. Å andra sidan är andelen klart mindre än för fyra år sedan (83 procent).
Vidare visar enkäten att finländarna är mer benägna att spara energi än förut. I år svarar 74 procent att de är villiga att minska sin elförbrukning när den nationellt är som störst. Senast var andelen 62 procent.
Två tredjedelar uppger att de har minskat på el- och värmeförbrukningen, och nästan tre fjärdedelar anser att kommunerna måste accelerera omställningen till hållbara energiformer som sol, vind och vatten.
Drygt hälften uppger att de gör klimatsmarta vardagsval, och att det är enkelt. 43 procent uppger att de skaffar färre prylar än förut och 35 procent att de kör mindre bil än förut.