Norden blir säkrare som kärnvapenfri zon

Världen är en mycket farligare plats efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari 2022. FN:s generalsekreterare António Guterres uttalade i augusti 2022 att hotet om kärnvapenkrig är lika verkligt som det var på höjden av kalla kriget. Det är en varnande påminnelse om allvaret i den nuvarande situationen.

Kärnvapen är det mest destruktiva massförstörelsevapen som mänskligheten uppfunnit. Det internationella samfundet har hittills varken lyckats stoppa spridningen eller få kärnvapenstaterna att avväpnas. I stället investeras miljarder i modernisering och utveckling av kärnvapen. Forskning har tydligt visat att det saknas beredskap för att hantera konsekvenserna av kärnvapen.

Kärnvapen är inte ett skydd mot internationella konflikter och krig. I verkligheten är kärnvapen ett enormt hot mot nordisk och global säkerhet. Bruket av kärnvapen skulle innebära en humanitär och klimatmässig katastrof med konsekvenser som ingen stat har förutsättningar att bemöta. Ett enda kärnvapen kan döda hundratusentals människor och ödelägga en hel stad.

FN:s konvention om förbud mot kärnvapen trädde i kraft 2021. Konventionen förbjuder planering, finansiering, tillverkning och besittning av kärnvapen samt att hota med och att använda dem. Inga kärnvapenstater har hittills ratificerat konventionen. I tillägg till konventionen behövs därmed även andra metoder att minska hoten av kärnvapen. Ett sätt är att skapa uttalade kärnvapenfria zoner.

Meningen med kärnvapenfria zoner är att skapa områden och koalitioner av länder som garanterar att de inte har kärnvapen på sitt område och som därmed får garantier av kärnvapenstaterna att de inte attackerar dessa områden med kärnvapen.

Att komma överens om kärnvapenfria zoner i Latinamerika ledde till att Brasilien och Argentina avslutade sina kärnvapenprogram. I och med detta har förtroendet och relationerna mellan länderna på kontinenten förbättrats.

I Europa finns det inga säkerhetsmässiga skäl att öka antalet länder med kärnvapen – tvärt emot. Däremot kunde en kärnvapenfri zon i Europa öka tryggheten och förtroendet i området. De nordiska länderna har en stolt tradition av att arbeta för nedrustning och avspänning. Det här är ett arbete som är viktigare nu än någonsin.

Vi nordiska riksdagsledamöter i Nordisk grön vänster anser att de nordiska regeringarna tillsammans bör utlysa Norden som kärnvapenfri zon.

Veronika Honkasalo

riksdagsledamot, Vänsterförbundet Fotnot Läs de övriga undertecknarnas namn på HBL.fi.