Expert: Kina behöver ett starkt Ryssland
Vågar Kina ta steget ut och leverera vapen till Ryssland? Det kan vara avgörande för kriget i Ukraina, men följderna kan vara allvarliga för Kina.
Kina kan inta en avgörande roll i kriget i Ukraina, men frågan är om Kina anser det värt riskerna att ytterligare närma sig Ryssland. Än så länge har Kina undvikit att direkt ta ställning till kriget, men enligt USA har Kina redan övervägt att levera ammunition och vapen till Ryssland. Det vore ett stort steg, som definitivt skulle få konsekvenser för Kina och hela världen. Det skulle också ge Ryssland ovärderlig hjälp, då ammunition, drönare och avancerad vapenteknologi blivit bristvaror.
Kinas högst uppsatta utrikespolitiska representant Wang Yi besökte nyligen Moskva. Rysslands president Vladimir Putin sade i samband med Wangs besök att han väntar ett besök av Kinas president Xi Jinping. Samtidigt är Kinas och USA:s relationer sämre än på mycket länge på grund av ballonghärvan, Taiwan och nya uppgifter om covid-19:s ursprung.
HBL ställde fem frågor till Mikael Wigell, forskningsdirektör på Utrikespolitiska institutet och expert på bland annat kinesisk och rysk utrikes- och säkerhetspolitik samt internationell ekonomi.
Hur viktigt är Ryssland för Kina?
– Kina är oroat över att Ryssland blir försvagat av ett utdraget krig, eftersom Kina behöver ett Ryssland som är tillräckligt starkt för att utgöra en motvikt till USA och Europa. Deras samarbete har blivit allt tätare, de har övat militärt tillsammans och Xi och Putin ser världen på samma sätt, säger Wigell.
Tror du på en förändring i Kinas politik gentemot Ryssland?
– Vi har sett en längre tid att Kina väljer Ryssland, vilket stärks av uppgifterna om eventuella vapenleveranser. Det blir allt klarare att Kina står på Rysslands sida, men samtidigt vill Kina inte flagga öppet för sitt val, utan försöker visa sig neutralt för att inte riskera sina relationer med andra länder. Det är inte ett enkelt val för Kina.
Vilka är riskerna för Kinas del?
– Kina är väldigt oroat över USA:s sanktioner, framför allt de som gäller export av högteknologi, vilket Kina verkligen behöver för att modernisera sin ekonomi. Om Kina skickar vapen till Ryssland leder det helt klart till mera sanktioner. Demokraterna och republikanerna i USA är eniga om att de vill vara hårda mot Kina. Europa är i en svårare sits, för Europa är på många sätt mera beroende av Kina än USA. Samtidigt skulle Europa vara pressat att reagera om Kina öppet stöttade Ryssland. Det skulle kunna leda till en sanktionsspiral, där Kina tvingas svara med egna sanktioner.
De ekonomiska sanktionerna har inte tvingat Ryssland på knä, så varför skulle de bita bättre på Kina?
– Ryssland har sedan 2014 gått in för att bli mer självförsörjande och klara av sanktioner. Kina är mycket mera involverat i globala nätverk, har en mer mångsidigare ekonomi, är mer beroende av internationell handel och är därmed mer sårbart för sanktioner. Kina har förstås också handelsrelationer med länder i den globala södern, som nödvändigtvis inte skulle ansluta sig till eventuella sanktioner. Kina behöver dock importera exempelvis halvledare, där Taiwan, Nederländerna, USA och Japan är viktiga producenter. De länderna skulle inte vara vänligt inställda till Kina ifall av en internationell sanktionsspiral. Samtidigt är Europa väldigt beroende av Kina för produktionen av kritiska metaller (exempelvis lithium och kobolt) som behövs för bland annat batterier.
Hur stor är risken för att situationen eskalerar kring Taiwan?
– Jag tror inte situationen tillspetsas under de närmaste åren. Enligt militära experter jag talat med är Taiwan väldigt svårt att invadera, dels på grund av sin geografi, dels på grund av sin egen kapacitet. Kina har inte ännu heller den militära kapacitet som behövs. På längre sikt – 5, 10, 15 år – finns det en större sannolikhet att Kina försöker införliva Taiwan, vilket är en uttalad målsättning. Men det
skulle innebära väldigt hårda sanktioner mot Kina. Kina har haft en annan geopolitisk strategi än Ryssland. Kina har satsat mera på att göra andra länder ekonomiskt beroende av Kina, vilket har varit en smart taktik. Militära hot leder ofta till att motparten slår sig samman, precis som USA, Europa och Ukraina slagit sig samman mot Ryssland. Kinas strategi har i stort sett inte lett till motåtgärder, eftersom det varit bra business för båda sidorna. I utbyte har Kinas samarbetsparter exempelvis lindrat sin kritik mot Kinas människorättspolitik.
❞ Det blir allt klarare att Kina står på Rysslands sida, men samtidigt vill Kina inte flagga öppet för sitt val, utan försöker visa sig neutralt för att inte riskera sina relationer med andra länder. Mikael Wigell forskningsdirektör på Utrikespolitiska institutet