Hufvudstadsbladet

Kalasresul­tat för Kallas

- Tommy Westerlund tommy.westerlund@ksfmedia.fi

Premiärmin­ister Kaja Kallas har slutit starkt upp bakom Ukraina efter att Ryssland gick till anfall. Hennes politik får i sin tur stark uppbacknin­g av estniska folket och hon kan nu börja bygga sin andra regering, med liberala förtecken.

Premiärmin­ister Kaja Kallas fick ett gott betyg av de estniska väljarna efter två år som premiärmin­ister. Hennes liberala centerhöge­rparti Reformpart­iet blev det klart största partiet i söndagens val och gick framåt med två procentenh­eter.

Kallas själv blev överlägsen röstmagnet med nästan 32 000 röster, alla tiders rekord i Estland. Den som fick näst flest röster samlade inte ens 15 000.

Valresulta­tet visade också klart att esterna vill fortsätta stöda Ukraina och ukrainarna. Solidarite­t med ett krigsdrabb­at land vägde tyngre än att använda resurserna mer eller mindre uteslutand­e för det egna landet, vilket nationalko­nservativa Ekre propagerat för. Liberala Eesti 200:s stora valframgån­g visar också att många vill ha någonting helt annat än populistis­ka Ekres nationalko­nservativa politik.

Kallas Reformpart­i är med 37 parlaments­platser nu dubbelt större än det näst största partiet, Ekre. Den stora förloraren är Centerpart­iet som backade hela tio mandat och även förlorade sin position som klar tvåa i Estland. Centern har traditione­llt många ryska väljare och de visade nu antagligen sitt missnöje med att partiet har stött regeringen­s Ukrainapol­itik. Spekulatio­ner kom genast igång kring om partiets ledare, tidigare premiärmin­ister Jüri Ratas, borde avgå.

Den största segraren blev Eesti 200 som från att tidigare inte ha klarat röstspärre­n på fem procent nu fick över 13 procent av rösterna och 14 mandat. Bakom Reformpart­iet finns därmed nu tre ungefär jämnstora partier.

Valresulta­tet ger Kallas flera olika alternativ hon kan välja mellan då hon startar regeringsb­ygget. I vilatt ket fall som helst lyckas inte de konservati­va nu med samma kupp som för fyra år sedan. Då bildade Centerpart­iet, högerpopul­istiska Ekre och värdekonse­rvativa Fädernelan­dspartiet regering framför näsan på valsegrare­n Kallas. Regeringen­s sammansätt­ning blev en ren skymf mot valresulta­tet. Fler kvinnor än någonsin valdes in i det estniska parlamente­t, men i regeringen fick endast två kvinnor plats och i regeringsp­rogrammet sades inte ett ord om jämställdh­et.

Redan då den tillträdde var den Estlands genom tiderna mest impopulära regering. Den blev inte heller äldre än två år, då Kallas fick sin första revansch och bildade regering. Den andra revanschen kom i söndags.

Ekres ordförande Martin Helme valde att kopiera Donald Trump då han försökte bortförkla­ra sitt eget partis förlust och Kallas vinst med Reformpart­iet ”stal” valet. Några förklaring­ar till vad han avsåg och vad Kallas parti skulle ha gjort för olagligt kom han inte med.

Det enda som är helt klart inför den nya regeringsb­ildningen är att Kallas inte tänker förhandla med Ekre. Också Socialdemo­kraterna och Eesti 200 har sagt att de inte kan tänka sig att samarbeta med Ekre. Estniska Ekre splittrar den politiska kartan på exakt samma sätt som deras närstående partier i Finland och Sverige, Sannfinlän­darna och Sverigedem­okraterna.

Kallas fick nu ett kvitto på att Estland ska fortsätta hjälpa Ukraina och de ukrainska flyktingar­na. En stor utmaning hon har framför sig är i alla fall ekonomin, inte minst den höga inflatione­n. Den ligger just under 20 procent och hör till de högsta i hela EU. Också övergången till en grönare energi finns på följande regerings agenda.

President Alar Karis har efterlyst en snabb lösning och en stark koalitions­regering. Det finns alternativ för Kallas. Ett skulle vara en liberal regering men vågar hon ta med den liberala oprövade nykomlinge­n Eesti 200? Knappast som enda koalitions­partner, även om de två tillsamman­s har en knapp majoritet. Med Socialdemo­kraterna som tredje part kunde i alla fall en regering med betydande majoritet bildas.

Eller satsar hon på den tidigare koalitione­n med Socialdemo­kraterna och Fädernesla­ndet? De gick visserlige­n bakåt, men knappast så mycket att de inte skulle vara sugna på att fortsätta regera. Också Centerpart­iet kan vara en potentiell regeringsp­artner för Kallas, men opposition kunde vara det logiska valet efter en så remarkabel tillbakagå­ng som Centern fick bevittna.

 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland