150 träd fälls på Mannerheimvägen
Det går inte att genomföra renoveringen på Mannerheimvägen utan att närmare 150 träd måste bort, menar Helsingfors stad. Några av träden är 80–90 år gamla.
Snön vräker ner på Mannerheimvägen. Här, mitt emellan Operan och Finska sockers tidigare huvudkontor kommer det att bli ödsligt. För om en månad sågas samtliga 38 träd ned.
Och det är inte allt. På samma väg, men mellan Hesperiaparken och fram till statyn Sockerflickan tas ytterligare 37 skogslindar, björkar och hästkastanjer ned.
Vidare fälls tre stora lindar vid president Kyösti Kallios minnesmärke bredvid Riksdagshuset.
Inalles är det frågan om 97 träd som stryker med, några är mellan 80 och 90 år gamla.
Majoriteten av dem tas ned på grund av Mannerheimvägens renovering.
– En del av träden i Hesperiaparken fälls eftersom vi konstaterat att de är i dåligt skick. De behöver alltså sågas ned oavsett renoveringen, säger Petra Rantalainen på Helsingfors stad.
Hon är projektchef för den första etappen av renoveringen.
Mika Kaalikoski, som är projektchef för den andra fasen av renoveringen, försöker förklara varför det inte går att bevara alla de här nästan hundra träden.
– I närheten av trädens rötter grävs djupa schakt för att byta ut kommunaltekniken. Det är mycket osannolikt att träden skulle överleva en sådan här gaturenovering, säger han.
Projektdirektören Antti-Juhani Lehtinen konstaterar att staden inte tar ned några träd i onödan.
– Är det möjligt att bevara ett träd så gör vi det.
Han fortsätter:
– Självfallet väcker trädfällningen känslor. Tyvärr måste de fällas på grund av byggandet.
Enligt honom skulle renoveringen vara omöjlig att utföra utan att så här många träd stryker med.
Cirka 100 nya träd kommer dock att planteras, däribland skogslindar, glanslindar, lagerpopplar och lönnar.
De gamla syrenbuskar som växer i närheten av den ramp som går ner mot Hesperiaparken kommer också att mejas ned. Nya ersättande buskar är planerade.
– Vi har sticklingar av de gamla syrenerna, och dem kommer vi att plantera där. Syrener växer snabbt, säger Petra Rantalainen.
Ännu fler träd ska bort
Längre fram, under den andra etappen av renoveringen mellan Runebergsgatan och Grejusgatan, fälls ytterligare 50 träd. Det sker både på den här delen av Mannerheimvägen och på Toivogatan.
Det här innebär att det sammanlagda antalet som sågas ner under renoveringen närmar sig 150 träd.
På avsnittet norrut från Tölö sporthall gör de nya trafikarrangemangen att raden med träd inte kan stå så som de gör nu.
– Vi flyttar träden cirka en meter längre bort från byggnadernas väggar, säger Mika Kaalikoski.
Han är tydlig med att staden kommer att plantera 50 nya träd. Rosagatan och Savilagatan som i dag saknar växtlighet, kommer att få trädplanteringar.
På Salligatan går det inte att plantera träd, men där ska man placera pelare med växtrankor.
"Har inte efterföljts"
Vid Operan har den långa raden av träd som står allra närmast gatan vuxit dåligt.
– Vi har varit tvungna att ta bort träd där. Under årens lopp har man planterat nya träd på samma ställe. Men den taktiken har inte varit framgångsrik. Träden har bara inte börjat växa, säger Rantalainen.
Hon menar att träden inte haft några goda växtunderlag.
– Trädet kan ha planterats direkt på gatans konstruktionslager. Jag har sett fjärrvärmerör gå helt bredvid trädets rötter, vilket har förstört dem.
Problemet är att staden inte fäst någon uppmärksamhet vid växtunderlagen, då för tiotals år sedan när träden planterades.
– Även om stadens regler säger att du inte får gräva närmare än 2,5 meter från trädens rötter har det inte alltid efterföljts.
I den stora renovering som pågår kommer rör och ledningar att placeras på ett sätt så att de nya träd som planteras får tillräckligt breda växtunderlag.
Staden kommer att använda biokol i växtunderlaget, vilket är vanligt i Stockholm.
– Det görs mycket forskning om biokol. Än finns det inte så mycket bevis på hur biokolet påverkar hur träden växer. Men biokol binder
❞ I närheten av trädens rötter grävs djupa schakt för att byta ut kommunaltekniken. Det är mycket osannolikt att träden skulle överleva en sådan här gaturenovering. Mika Kaalikoski projektchef
❞ Är det möjligt att bevara ett träd så gör vi det. Antti-Juhani Lehtinen projektdirektör
fukt och det balanserar trädet om det uppstår torra perioder.
Biokol testas just nu som växtunderlag i Godahoppsparken på Busholmen.
Arga invånare på Mechelingatan
För flera år sedan, när just Mechelingatan genomgick en stor renovering, fälldes många träd. Och då protesterade invånarna. Det planterades senare nya träd där.
– Jag minns det mycket bra, för jag jobbade med renoveringen. Men i dag när man promenerar eller kör där ser det väldigt fint ut, säger Rantalainen.
Hon hoppas på att resultatet av Mannerheimvägens renovering blir lika enhetligt och bra.