Samma tankar om landets ekonomi – men skolsvenskan delar åsikterna
Samlingspartiets finlandssvenska kandidater i Nyland, Sture Fjäder och Martin Paasi är helt ense om att landets ekonomi måste fås på fötter. Men i andra frågor går åsikterna isär. Paasi vill avskaffa den obligatoriska skolsvenskan. Fjäder är av diametralt motsatt åsikt.
Sture Fjäder möter Martin Paasi i HBL:s serie med riksdagskandidater som tävlar om väljarnas röster i samma valkrets. Båda ställer upp i Nyland för Samlingspartiet.
De har mycket gemensamt: Vardera förespråkar avregleringar och marknadsekonomi och båda har som huvudtema att få statsfinanserna i skick.
– Finlands ekonomi och produktiviteten har inte vuxit på 14 år. Vår bytesbalans är negativ och vi klarar inte av mer skuld. Skulle vi ha en ekonomi som rullar på vore inte skuldsättningen lika katastrofal, men i dag är vår ekonomi på knä, säger Paasi.
Sträcker ut handen till investerare
– Vi borde fråga de 100 mest framgångsrika bolagen i världen vad som krävs för att de nästa gång ska investera i Finland, kolla vilka som har snarlika krav och meddela att vi fixar kraven förutsatt att bolagen investerar i Finland.
– Det behövs inte fler politiker i riksdagen, utan fler personer med ekonomiskt kunnande, säger Paasi.
Fjäder: Jag kan det politiska spelet
Fjäder påpekar för sin del att erfarenhet av det politiska spelet är ett stort plus.
– Hela mitt liv har jag ägnat åt intressebevakning och politik. På andra sidan förhandlingsbordet har det suttit ministrar, riksdagsledamöter och statliga tjänstemän. Då jag blir invald i riksdagen vet jag hur systemet fungerar. Självfallet behöver vi investeringar, men först av allt måste vi stoppa skuldsättningen, säger Fjäder.
Båda är kandidater i den största valkretsen Nyland där det i och med valtröskeln krävs minst antal röster för att en enskild kandidat ska väljas in. Paasi bor inte i Nylands valkrets, utan på Skatudden i Helsingfors.
– Men jag är uppvuxen i Kyrkslätt och känner mig hemma i Nyland. Ska jag vara riktigt ärlig har jag de senaste fem åren velat flytta bort från Helsingfors eftersom stadsfullmäktige domineras av de rödgröna, säger Paasi.
Fjäder flyttade i fjol från Helsingfors. Eftersom hustrun jobbar i huvudstadsregionen föll valet på Hagalund i Esbo, inte födelseorten Hangö.
– Man måste inte vara skriven i samma valkrets där man ställer upp, men jag resonerade att jag ville bo i Nyland och kandidera där, så därför flyttade jag.
I vilken mån ska samhället bekosta service på den nyländska glesbygden?
Sture Fjäder svarar här att han ser en politisk tvist på uppsegling som gäller den nyländska sjukvården.
– Som riksdagsledamot och inom Samlingspartiet kommer jag att slåss för att Borgå sjukhus och Raseborgs sjukhus får fortsätta. Människor måste kunna bo och få service också utanför de stora städerna.
Paasi är av annan uppfattning och säger att primärvården ska finnas nära kunderna:
– Men så fort vi talar om mer specialiserad vård är det motiverat med centralisering för att få ner kostnaderna.
Det görs också operationer i Borgå och Raseborg. Anser du att de här ingreppen som inte kan betraktas som primärvård, borde göras i huvudstadsregionen i stället?
– Det tycker jag absolut, säger Paasi.
Fjäder opponerar sig.
– Om alla operationer ska koncentreras till Jorv och Mejlans, blir det bekymmer. Det finns inte tillräckligt med operationssalar och det kostar att göra nyinvesteringar. Vi behöver inte flytta all specialiserad vård till Mellannyland om det finns skickliga läkare som vill operera i Raseborg, säger Fjäder.
Paasi replikerar här att lösningen i så fall är att se till att de stora sjukhusen har den kapacitet som behövs för att klara uppdraget.
Också på utbildningssidan går åsikterna isär om stort är vackert. Det är ingen hemlighet att befolkningsutvecklingen i Fjäders födelsestad Hangö gör att det finns frågetecken hur staden ska klara av att erbjuda gymnasieutbildning på sikt.
Hur mycket av skattebetalarnas pengar ska gå till att upprätthålla dyra och små skolor?
– Min vision för kommunerna är att de ska börja tävla om vem som har den bästa grundskolan och gymnasiet. På små tvåspråkiga orter måste man inse att lagstiftningen behöver ändras så att förvaltningen av små gymnasier kunde slås ihop. De finsk- och svenskspråkiga eleverna kunde läsa vissa ämnen tillsammans och andra separat. Hittills har det här betraktats som politiskt omöjligt. Men jag tror inte att det finns något annat alternativ, säger Fjäder.
Martin Paasi säger att det avgörande är nivån på undervisningen.
– Det är en skandal att vi har en grundskola där utbildningsnivån rasar. Det viktigaste är att åtgärda det här så att alla barn får en chans till ett framgångsrikt liv. Om vi talar om skolor med riktigt små klasstorlekar, tycker jag att man kan acceptera att skolungdomar åker buss en halvtimme, låt säga mellan Hangö och Ekenäs, säger Paasi.
Martin Paasi tog nyligen på Twitter ställning mot den obligatoriska skolsvenskan i ett inlägg som noterades stort.
Varför gjorde du det utspelet?
– Av omtanke om det svenska språket och den svenska kulturen. Genom att avskaffa den obligatoriska svenskan skulle vi ha färre som studerar svenska, men jag påstår att vi på sikt skulle få fler människor som behärskar svenska tillräckligt bra för att tala språket, i motsats till i dag. Tvångssvenskan har gjort att det har uppstått antipatier mot svenskan. Jag tror att jag med min ståndpunkt gör svenskan en tjänst, säger Paasi.
Fjäder är av diametralt motsatt uppfattning.
– Jag tror inte att Samlingspartiet som regeringsparti kommer att ändra sin ståndpunkt och jag hoppas verkligen att vi inte under den sista månaden av valrörelsen ska behöva få en språkdebatt. Vi har en grundlag med två nationalspråk som ska behandlas lika. Elever i kommuner som har så god ekonomi att de har råd att också erbjuda undervisning i tyska eller franska, klarar riktigt bra av att också läsa svenska, anser Fjäder.