Så peppas (och tuktas) en skrivdrömmare
Michaela von Kügelgens Kickstarta ditt skrivande är en handfast metodbok som genom självhjälpsfrågor och övningar ger aspirerande författare stadga i processen. Men fokus ligger så starkt på kvantitativa mål att den nästan lika gärna kunde handla om att motionera.
”Alla människor vill skriva böcker. Det lutar ganska klart mot världens undergång.” Citatet, lånat ur litteraturvetaren Sofia Pulls Skrivande och blivande (2019) påstås vara 4000 år gammalt och finnas på en sten på ett museum i Istanbul (fast hur ordet ”böcker” ska förstås i den kontexten väcker vissa frågor) – men det kunde lika gärna ha yttrats i dag.
Om det vittnar den tilltagande mängden skrivarkurser, författarutbildningar, skrivpoddar, inspirationsmejl och handböcker som florerar i dag, också i Svenskfinland.
En aktiv kurshållare och inspiratör är författaren och journalisten Michaela von Kügelgen som i höstas gav ut boken Kickstarta ditt skrivande och hitta din skrivrutin.
Boken har formen av en arbetsbok, där glada och pedagogiskt layoutade sidor av behagligt papper varvar övningar med inspirationstexter och intervjuer. Inte renodlade skrivövningar (även om en gedigen lista på sådana finns i slutet), utan uppgifter som: ”Min största utmaning med skrivandet är …", ”Så här vill jag känna när jag är i mål med mitt skrivprojekt …".
von Kügelgens ton genom texten är genomgående uppmuntrande och generös, hon skriver ingen förenklad framgångshistoria utan delar också med sig av egna motgångar. Dessutom har hon intervjuat åtta andra författare (både svenska och finlandssvenska, bland annat Kjell Westö och Monika Fagerholm) i anslutning till bokens olika teman (till exempel ”att komma i gång”, ”synopsis”, ”att aldrig ge upp”.
Pepp och tuktan
Som en som själv gått många skrivkurser känner jag igen råden, och tror de har alla förutsättningar att hjälpa aspirerande författare i det här tillgängliga formatet.
Ändå slås jag av hur lite boken ägnar sig åt skrivandets innehåll, den är ingen poetik där von Kügelgen inviger oss i sin litteratursyn, utan en mycket handfast metodbok med fokus på formler, mål och kvantitet.
Det känns lite som att boken, med väldigt få justeringar, kunde bli en lika bra handbok i att till exempel motionera. Så pass stor är vikten på kvantitativt mätbara mål, vilket i och för sig för tankarna också till Karin Erlandssons (som också intervjuas i von Kügelgens bok) skrivbok Alla orden i mig (2019).
Skillnaden är ändå att Erlandsson i sin essäbok också utforskar skrivandets mörkare, beroendeproblematiska sidor, medan Kickstarta ditt skrivande är hurtigheten trogen alltigenom. Således känns det som om viktiga dimensioner av skapandets våndor – inte våndan över om man är tillräckligt bra för att bli utgiven, utan våndan över att konfronteras med en mer existentiell smärta som skrivandet ofta måste ge upphov till för att det ska bli bra – förbises.
Här kan jag inte låta bli att tipsa om Birgitta Bouchts skrivboksklassiker Det brinner en eld (2000), som rör sig i andra tongångar men ändå inspirerar.
Skrivbok som självhjälp?
I sin avhandling noterar Pulls att skrivhandböcker från sedan 1980talet har utvecklats åt självhjälpshållet, där individens självförverkligande är viktigare än det som ska skrivas.
von Kügelgens bok försöker aktivt gå emot den tendensen genom att säga att det är viktigare att skriva för skrivandets skull än för att man en dag ska ha skrivit en bok. Ändå ger upplägget bilden av att skrivandet är något man ska peppas och tuktas in i, för att bli en bättre version av sig själv.
Och det behöver inte vara fel i sig, jag tror verkligen att den här boken kan göra folk både produktivare och gladare. Men för att återknyta till citatet i början undrar jag om skrivandet i dag löper risk att bli ännu en form av självoptimering som ska distrahera oss från världens undergång?