Kauniala sjukhus vill ta emot fler krigsskadade från Ukraina
Kauniala sjukhus i Grankulla tog hand om ett fåtal ukrainska krigsskadade i höstas. De ukrainska männen fick rehabilitering i tre veckor. Sjukhuset vill nu gärna ta emot fler.
De ukrainska männen gillade att spela biljard, träna på gymmet och umgås med varandra, berättar ledande överläkare Kalevi Hietaniemi och avdelningsläkare Matti Lehesjoki som visar oss runt på sjukhuset. Här finns bland annat ett stort gym och en uppvärmd pool.
Männen umgicks också en del med de finska krigsinvaliderna och krigsveteranerna, även om språkbarriären komplicerade kommunikationen. De cirka trettio finländska krigsinvaliderna och krigsveteranerna som finns på sjukhuset är gamla.
Återgång till kärnkompetens
I och med att de unga ukrainska männen, som var i 20–40-års åldern, kom till sjukhuset återgick Kauniala till sin kärnkompetens, det vill säga rehabilitering efter krigsskador. Att få ta hand om yngre personer som skadats i krig gav personalen omväxling i det normala arbetet och vårdpersonalen var angelägen och entusiastisk att få ta hand om de ukrainska patienterna, säger ledande överläkare Kalevi Hietaniemi.
Rehabiliteringen och vården skedde pro bono, det vill säga utan att sjukhuset tog betalt för den. De som kom till sjukhuset var män från den nära belägna mottagningscentralen, som via en finskukrainsk förening och Grankulla stad bad om rehabiliteringsplatserna.
Bättre rörlighet och motorik
Männen som kom till sjukhuset hade fått akutvård tidigare och de primära operationerna var alltså gjorda. Nu handlade det om rehabilitering på grund av övre eller nedre extremitetsskador som männen fått av till exempel splitter från missilattacker. Under veckorna blev deras rörlighet och motorik betydligt bättre, enligt Lehesjoki och Hietaniemi.
– En av patienterna hade en skada i armbågen. Den stelnade till och gick inte att röra, men blev snabbt bättre. Nervskador kan ta månader eller år att rehabilitera. Om personen inte får fysioterapi kan skadan bli bestående, säger avdelningsläkare Matti Lehesjoki.
De ukrainska patienterna mådde förutom fysiskt även psykiskt bättre av att de fick vara i trygghet, bli omhändertagna och fick regelbunden mat, vård och omsorg, enligt Lehesjoki.
Något överraskande kände de ukrainska patienterna till Carl Gustaf Mannerheim och hans betydelse för Finlands självständighet. Patienterna tyckte det var hedrande att få vistas på avdelningen Marski, som fått namn efter honom, berättar ledande överläkaren Kalevi Hietaniemi.
Patienterna stannade i tre veckor och läkarna skulle gärna höra hur det går för dem, men männen blev enligt dem kallade tillbaka till Ukraina.
– De behöver väl alla män som de kan få, konstaterar Kalevi Hietaniemi.
Enligt honom skulle Kauniala sjukhus ha beredskap att kontinuerligt ta hand om ukrainska krigsinvalider. Men något avtal eller samarbete i frågan har inte uppnåtts. Ledamoten för Svenska folkpartiet, Veronica Rehn-Kivi, ställde ett skriftligt spörsmål om saken i riksdagen förra veckan.
”Förutom avsaknad av finansiering är utmaningarna för den fortsatta verksamheten att Ukraina vill att soldaterna som behöver rehabilitering får en offentlig inbjudan från Finland att komma hit för att få vård”, enligt Veronica Rehn-Kivi.
Enligt henne har Grankulla stad skickat en sådan.
Komplikationerna är enligt henne beklagliga, eftersom sjukhuset har både kapacitet och framför allt en vilja att hjälpa.
”Jag hoppas att rehabiliteringsverksamheten nu kunde fortsätta med nationell finansiering och genom myndighetsavtal mellan Finland och Ukraina. Att vi kan ge professionell hjälp är en verkligt fin och betydelsefull åtgärd, särskilt för den enskilda individen som på bekostnad av sin hälsa kämpat för sitt lands självständighet”, skriver Rehn-Kivi i ett pressmeddelande.