Skatterna i partiernas valprogram
SDP
● SDP kan tänka sig att lätta upp inkomstskatter för småoch medelinkomsttagare, men föreslår också skatteskärpningar för 1,4–1,8 miljarder. Bland annat källskatt på sådana fonder och samfund som nu är befriade från skatt på vinster, så kallad exit-skatt, att bindra punktskatter till index, större progressivitet i arvsskatten, mindre skattelättnader för dividender från olistade bolag.
Samlingspartiet
● Vill sänka skattegraden. Föreslår dock vissa skatteskärpningar för att finansiera en sänkning av inkomstskatten med en miljard. Skärpningarna skulle riktas mot punktskatter på tobak och alkohol (förutsatt att Alkos monopol bryts), en så kallad hälsorelaterad skatt på tillsatt socker. Högre skatt på fossila uppvärmningsbränslen och minskat avdrag för medlemsavgifter till löntagar- och arbetsgivarförbund förekommer också i partiets skuggbudgetar.
Sannfinländarna
● Vill sänka skattegraden, särskilt inkomstskatter. Säger nej till högre miljöskatter. En skatteskärpning nämns i partiets skuggbudget, och det är att beskatta fonder och samfund vars placeringsvinster nu är skattefria, så att vinster över 100 000 euro beskattas. Partiet räknar med intäkter på 65 miljoner.
Centern
● Centern vill inte höja skattegraden. Partiet bedömer ändå att den sjunkande skattegraden ger ett utrymme att skärpa skatter för 0,5–1 miljard, men det får inte drabba skatt på arbetet eller företagsamhet, skriver partiet i sitt ekonomiska program. Partiet föreslår höjd skatt på alkohol och tobak och så kallad sockerskatt, samt en övergång till kilometerbaserad skatt i trafiken, med lättnader i glesbygden.
De gröna
● De gröna kan tänka sig sänkt inkomstskatt så, att tyngdpunkten flyttas till skatter på miljöskadlig konsumtion. Skatteskärpningarna, som övergår en miljard, kommer från minskade skattelättnader på utdelning från olistade bolag, flygskatt, gruvskatt, och punktskatter på alkohol och tobak, tillsatt socker och hårda fetter i livsmedel.
Vänsterförbundet
● Vänsterförbundet driver en enhetlig skatteskala för både arbets- och kapitalinkomster. Bland förslagen på skatteskärpningar finns skärpt skatt på utdelning från olistade bolag, en bredare windfall-skatt, att knyta punktskatter på fossil energi till index, beskatta så kallade placeringskuvert och aktiesparkonton årligen, källskatt för utländska placeringsfonder, skärpa skatten på stora arv. De skatteskärpningar där summor anges uppgår totalt till drygt 1,7 miljarder.
SFP
● SFP:s mål på sikt är att sänka inkomstskatten. SFP vill byta ut arvsskatten mot överlåtelseskatt då ärvd förmögenhet realiseras, och behålla hushållsavdraget på en högre nivå. Förslag på skattehöjningar finns inte i programmet. För flera år sedan hade SFP föreslagit en skatteväxling, där man skulle höja alla momssatser med en halv procent. I det rådande inflationsläget föreslår SFP inte någon momshöjning.
KD
● KD vill sänka inkomstskatten för små- och medelinkomsttagare och i stället höja konsumtionsskatter som alkoholskatt och en skatt på tillsatt socker. KD vill slopa avdrag för medlemsavgifter till löntagar- och arbetsgivarförbund och beskatta vinster i stora fonder och fackförbund. En ny skatt eller avgift som föreslås är en energiproducentavgift, där KD vill förhindra att energivinster flyr landet. KD föreslår en momssänkning för alla idrottstjänster till den lägsta momssatsen 10 procent.
Rörelse Nu
● Rörelse Nu vill på sikt sänka skattegraden, också samfundsskatten, och höja hushållsavdraget. Direkta skatteskärpningar föreslås inte i programmet, men nog en rensning i företagsstöd som är miljöskadliga eller ineffektiva, vilket kan innebära slopade skattelättnader