Gamla stridsplan kan inte utan vidare doneras till Ukraina
Finlands Hornet-stridsplan är nästan i slutet av sin planerade livslängd. Det betyder att de inte utan vidare kan doneras till Ukraina.
Statsminister Sanna Marin (SDP) lyfte fram frågan om Finlands Hornet-stridsplan under ett besök i Kiev i fredags. Marin blev tillfrågad om hur hon ställer sig till Ukrainas vädjan om effektivare vapen, såsom stridsplan.
– Jag tycker vi kan föra en diskussion också om Hornetarna, om det är möjligt att donera dem till Ukraina, hurdan utbildning det kanske behövs, så att Finland kan hjälpa till för sin del. Men inga beslut har fattats. Diskussionerna är i ett mycket tidigt skede, sade Marin enligt bland annat Demokraatti.
Uttalandet har väckt förvåning. Såväl försvarsminister Antti Kaikkonen (C), republikens president Sauli Niinistö som flygvapnets kommendör Juha-Pekka Keränen har förnekat att det förts diskussioner om att överlåta Hornet-stridsplan.
Finlands Hornet-stridsplan fasas ut under de närmaste åren. Är det en realistisk tanke att donera dem till Ukraina?
Trettio år
Finland köpte ursprungligen 64 F/A-18 Hornet-stridsplan. 62 av dem är fortfarande i bruk. De första Hornet-stridsplanen levererades i november 1995. Deras planerade livslängd är trettio år. Det betyder att de är slitna då de fasas ut och ersätts med F-35A Lightning IIstridsplan 2026–2031.
– Det är så det är meningen. Det är också utgående från en trettio års livslängd som det ersättande HX-projektet initierades, säger Jarmo Lindberg, general i avsked och Försvarsmaktens före detta kommendör i Finland.
– På grund av materialutmattning har de inte mycket livslängd kvar. Reservdelslagret avvecklas också, så det inte uppstår en situation där stridsplanen är slutkörda, men Finland fortfarande har dyra reservdelar.
Varje enskilt stridsplan har en individuell livslängd, som grundar sig på dess FLE-siffra (Fatigue Life Expended). Ett Hornet-stridsplan har sju metallstrimmor, som visar hur mycket belastning flygplanskroppen utsätts för. Belastningen är inte lika med antalet flygtimmar, utan beror på användningssyftet.
”Gjorda av gjutjärn”
Under tiden då Finland använde sig av sovjetiska MiG-21bis och svenska Draken uppföljdes flygplanens materialutmattning inte på samma sätt som i dag. ”Vi Mig-piloter ansåg att i synnerhet Draken är gjord av gjutjärn, så det är strunt samma hur stora g-krafter de utsätts för”, skriver Jarmo Lindberg på Twitter.
Finland fick de första Hawkövningsstridsplanen 1980–1981. De hade accelerationsmätare, som gav en bild av hur stor belastning de utsattes för. Följaktligen lade flygvapnet om pilotutbildningen, för att minimera risken för materialutmattning utan att försämra utbildningen. Lindberg var med om att planera undervisningen i egenskap av chef för pilotutbildningen.
– Det var tur att vi hade hunnit lära oss att sköta Hawk-stridsplanen, innan Finland tog Hornetstridsplanen i bruk.
Finland planerade ursprungligen att använda Hornet-stridsplanen
som jaktplan. Luftstrid är det mest påfrestande sättet att använda ett stridsplan.
Olika typ av belastning
F/A 18 utvecklades delvis för att användas av flottan och marinkåren i USA. Det stod klart redan i införskaffningsskedet att Hornetstridsplanen utsätts för en annan typ av belastning i Finlands bruk.
– Stridsutbildningen är mycket effektiv, eftersom övningsområdena befinner sig på bara 5 minuters avstånd från flygbaserna. Det innebär också att flygtimmarna är mera påfrestande. Då jag var på utbildning i Kalifornien 1995 måste vi flyga en halv timme över Sierra Nevada för att nå fram till övningsområdet, säger Lindberg, som också var kommendör för flygvapnet 2008–2012.
– De flygplan som är stationerade på hangarfartyg utsätts för helt annorlunda belastning. De avfyras med ångkatapult, de måste tanka i luften och landa med hjälp av vajer på ett flygdäck som är stort som ett frimärke. Samtidigt flyger de ofta långa transportsträckor.
Dyrt att förlänga livslängden
Finlands Hornet-stridsplan har genom åren genomgått en del reparationer för att förebygga materialutmattning. Det går inte att flyga stridsplan tills de är så slutkörda att det uppstår sprickor, för följderna kan vara katastrofala. Finland planerar att skrota Hornet-stridsplanen då deras tid är ute, men skulle det vara möjligt att renovera dem och donera dem till Ukraina? Det skulle i så fall bli dyrt.
– Det handlar om ett komplice
rat system, som efter trettio år är nästan slutkört. Vem som helst kan föreställa sig hur många hundra miljoner eller miljarder euro det lönar sig att investera för att förlänga stridsplanens livslängd med några år, säger Lindberg.
Ukraina har bett västländerna om moderna stridsplan, men det har varit ett känsligt ämne. Ukrainas viktigaste bundsförvant USA har inte velat ge Ukraina stridsplan. USA avrådde också Polen, som var redo att donera av sina egna Mig-29-stridsplan. Spekulationerna pågår dock fortfarande. Marins kommentar väckte uppmärksamhet utomlands.
Tar månader eller år
USA har inte velat förse Ukraina med vapen, som medför förmåga att slå till mot mål djupt inne i Ryssland. I bakgrunden finns en oro över att kriget eskalerar till en öppen konflikt mellan Nato och Ryssland. Samtidigt kräver stridsplan betydligt mera utbildning, underhåll och logistik än någon annan typ av vapen som USA och Europa levererat till Ukraina.
– Det diskuterades om hur komplicerade stridsvagnar är, hur mycket tid det tar att utbilda besättningarna, hur det krävs underhåll, reservdelar och logistik, men i jämförelse med stridsplan är stridsvagnar mycket enkla, säger Lindberg.
– Jag har på känn att folk inte riktigt har någon uppfattning om hur komplicerat det är att ta ett helt nytt stridsplanssystem i bruk. Det tar flera månader, eller år.
Bestyckningen lika viktig
Finlands flygvapen genomgick en större förändring under 1990-talet, då Mig-21bis och Saab 35 Draken ersattes med F/A-18. Det var en omvälvning, för Mig-21bis och Draken representerade den andra generationen av stridsplan, medan Hornet tillhör den fjärde generationen.
– Pilotutbildningen är det enklaste skedet. Det behövs mekaniker, reservdelar och logistik, säger Lindberg.
– Om vilket land som helst bestämde sig för att donera Ukraina stridsplan, skulle de inte hinna inverka i den här fasen av kriget. Det handlar i så fall mera om Ukrainas försvarskapacitet på längre sikt. Det är helt sannolikt att Ukraina i något skede får västerländska stridsplan.
Det räcker givetvis inte med enbart stridsplan, utan stridsplan behöver också ammunition. Finland har bestyckat sina Hornetstridsplan med bland annat JASSMkryssningsrobotar, som kostar mer än en miljon euro per stycke.
Ingen har luftherravälde
Enligt Oryx-bloggen har Ukraina förlorat 61 flygplan under Rysslands invasionskrig. Det motsvarar ungefär hälften av Ukrainas flygvapen före krigsutbrottet. Ryssland har förlorat 77, men har också betydligt fler stridsplan. Oavsett har Ryssland inte kunnat etablera totalt luftherravälde under något skede av kriget. Det har förvånat många observatörer.
– Ryssland genomförde en kort operation för att lamslå Ukrainas flygvapen genom att attackera flygbaser, kommandocentraler och högkvarter. Den avslutades snabbt, kanske för att Ryssland trodde Ukraina faller utan att erbjuda hårt motstånd. Ryssland lyckades inte slå ut Ukrainas flygvapen, utan det är fortfarande operativt, säger Lindberg.
– Ryssland har varit försiktigt med att använda sina stridsplan. Ryska stridsplan har i stor utsträckning avfyrat kryssningsrobotar från sitt eget luftrum, utan att tränga djupt in i Ukraina.
❞ Om vilket land som helst bestämde sig för att donera Ukraina stridsplan, skulle de inte hinna inverka i den här fasen av kriget. Jarmo Lindberg general i avsked
Betydande kapacitet
Hur skulle det påverka kriget, om Ukraina hypotetiskt hade tillgång till moderna stridsplan? Inte minst luftvärnet skulle effektiveras, då Ryssland kontinuerligt attackerat civila strukturer i Ukraina med kryssningsrobotar, drönare och ballistiska robotar.
– Stridsplan är ett viktigt element i ett integrerat luftvärn. Luftvärnsrobotar är ett statiskt element, som kan skydda ett visst mål. Det räcker inte i ett så stort land som Ukraina. Stridsplan är ett rörligt element, som kan förflytta sig 15 km i minuten med taktisk flyghastighet, säger Lindberg.
– Stridsplan kan också inverka på markmål. I ett stort land är stridsplan det överlägset snabbaste sättet att rikta eldkraft. Stridsplan är en betydande tilläggskapacitet i krig. Det är därför Finland också har stridsplan – och har beställt nya.
Ont om högteknologi
Krigföringen i Ukraina har varit förvånande traditionell. Taktiskt sett har krigföringen mestadels påmint om andra världskriget. Ställningskriget i östra Ukraina har till och med jämförts med första världskriget.
– Båda sidor har traditionella militärer. Ryssland har lite högteknologi. Ukraina har fått en del teknologi av västländerna. Orsaken till att båda sidorna förlitat sig främst på artilleri, infanteri och stridsvagnar är att det är vad de haft tillgång till, säger Lindberg.
Hur skulle du kommentera Finlands Försvarsmakt i skenet av lärdomarna av kriget i Ukraina?
– Finland har en stor reserv. Den krigstida styrkan är större än i alla de andra nordiska länderna sammanlagt. Finlands fältartilleri är vid sidan om Polen det största i Europa. Finland är det första landet i Norden som skaffat precisionsvapen med lång räckvidd till alla vapenslag, säger Lindberg.
– Vi har dels den typen av högteknologi, som Ukraina ber om att få mera av hela tiden, men vi har också en stor reserv. I skenet av det här kriget ser Finlands förberedelser ut att vara välplanerade.
Hur ser du på flygvapnets roll i Finlands försvar, även om du som pilot är partisk i frågan?
– Införskaffningen av Hornetstridsplanen 1992 var ett mycket betydande beslut. Vi gick med en gång från Draken till Hornet, hoppade över en äldre generation av stridsplan och tog direkt i bruk modern teknologi, säger Lindberg.
– USA har försett Finland med den modernaste beväpningen, vilket stärkt flygvapnets kapacitet. Den första uppgraderingen förbättrade Hornets luftstridsförmåga, medan den andra uppgraderingen förvandlade Hornet från jaktplan till ett stridsplan som också kan attackera markmål med glidbomber och robotar. Flygvapnets betydelse i Finland har ökat.
F-35A-stridsplanen tillhör den så kallade femte generationen. De är kapabla till luftstrid, de kan engagera markmål, men de har också avancerade sensorer som kan förmedla information till alla vapenslag. De första F35A-stridsplanen levereras till Finland under 2026. Det sista Hornet-stridsplanet tas enligt plan ur bruk 2031.