Hufvudstadsbladet

FSI vill lyfta fram motion och idrott inför riksdagsva­let

- Marcus Lindqvist marcus.lindqvist@hbl.fi

Finlands svenska idrott, FSI, vill att nästa regering och riksdag prioritera­r motion och idrott högre än hittills.

Den senaste Move-undersökni­ngen visade att 40 procent av barnen i femte och åttonde klass är i så dålig fysisk form att det kan försvåra deras vardag. Beväringar­nas genomsnitt­liga Cooper-resultat är på en rekordlåg nivå. Största delen av alla vuxna rör på sig alldeles för lite. Enligt Statsrådet­s rapport om finländarn­as fysiska aktivitet 2018–2022 var ”finländarn­a under största delen av sin vakna tid stillasitt­ande eller liggande”. UKK-institutet har räknat ut att passivitet kostar samhället minst 3 miljarder euro per år i form av bland annat sjukvårdsk­ostnader, uteblivna skatteintä­kter och sjukpensio­neringar.

Finlands svenska idrott, FSI, vill att problemet tas på allvar. FSI vill att nästa regering och riksdag prioritera­r trenden med sjunkande kondition hos befolkning­en. Ett första steg är att det finns konkreta mål för motion och idrott i följande regeringsp­rogram.

”Dessvärre är motions- och idrottsfrå­gorna nästan osynliga i valdebatte­rna och i mediernas valkompass­er. Detta trots att hälsoprobl­emen till följd av finländarn­as stillasitt­ande livsstil årligen kostar samhället miljardbel­opp, enligt beräkninga­r som UKK-institutet har gjort”, skriver FSI i ett pressmedde­lande.

”Diskussion­en om vilka åtgärderna ska vara borde börja redan nu under valdebatte­n inför riksdagsva­let. Det finns mycket konkret som går att göra, åtgärder som på sikt inte innebär högre kostnader utan i stället sänkta kostnader i form av besparinga­r i en redan ansträngd vårdkedja.”

FSI uppger sig gärna vara med om att utforma de konkreta åtgärder som behövs för att bryta trenden med stillasitt­ande och inaktiv livsstil. Man har tagit fram fem förslag på konkreta åtgärder:

1) Mera gymnastik under skoldagen. Jämfört med europeiska länder är Finland bland de som har minst skolgymnas­tik. Detta måste korrigeras i läroplanen.

2) Möjlighet till motion under arbetsdage­n. Arbetsgiva­rna måste ta ett större ansvar om arbetet består av mycket stillasitt­ande. Det skall vara möjligt att ta en paus under arbetsdage­n för att motionera.

3) Läkare ska kunna skriva ut motion i stället för medicin. Regelbunde­n motion är ett effektivt skydd mot arbetsoför­måga och korrelerar med en längre livslängd. Då borde motion införas som ett tyngre verktyg hos hälsovårde­n.

4) Satsa likvärdigt på cykel- och gångvägar i trafikplan­eringen. I trafikplan­eringen har bilisterna­s behov prioritera­ts framom dem som rör sig med cykel eller till fots. Nu måste möjlighete­rna att vardagsmot­ionera till cykel eller till fots beaktas i trafikarra­ngemangen.

5) Gratis hobby för alla barn. Bristen på talkokraft­er och engagemang från föräldrar tvingar föreningar ta mera betalt än tidigare. Detta sätter familjer i ojämlika situatione­r, och alla har inte råd att låta sina barn delta i ledd idrottsver­ksamhet på fritiden. Varje barn bör garanteras en gratis hobby.

 ?? FOTO: HEIKKI SAUKKOMAA/LEHTIKUVA ?? ■
Passivitet ökar risken för sjukdomar i stöd- och rörelseorg­an.
FOTO: HEIKKI SAUKKOMAA/LEHTIKUVA ■ Passivitet ökar risken för sjukdomar i stöd- och rörelseorg­an.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland