SFP motsätter sig mer transparens i skatteuppgifterna
SFP motsätter sig mer transparens inom skatteuppgifterna, visar en partijämförelse som Finnwatch har gjort. Frågan gäller insyn i företagens ägarstrukturer. Vi ser inte att nuläget vore problematiskt, kontrar SFP.
När organisationen Finnwatch jämför hur riksdagspartierna förhåller sig till möjligheten att täta skatteunderlaget och försvåra skattesmitning framkommer stora skillnader. SDP, VF och De Gröna är tydligast för ett tätare skatteunderlag medan Centern och Samlingspartiet tar mest avstånd.
Enkäten visar på stora skillnader i en aktuell valfråga. Behovet av att täta skatteunderlaget är stort om det gäller att öka statens intäkter och balansera upp budgeten, resonerar Finnwatch.
– Alla partier är inte beredda att täta de hål som orsakar stora förluster i skatteintaget, och vissa partier förhåller sig negativt till mer transparens i skatteuppgifterna, säger Saara Hietanen, skatteexpert på Finnwatch.
Till den sistnämnda kategorin hör Samlingspartiet och SFP. Här handlar det om insynen i de uppgifter om verkliga förmånstagare som aktiebolag och de flesta andra företag är skyldiga att lämna till Handelsregistret.
I enkäten tar partierna ställning till bland annat följande påstående (HBL:s översättning):
”Ett transparent och täckande register över förmånstagare spelar en viktig roll bland annat för att möjliggöra forskning och journalistik kring korruption och skattesmitning, och försök att undvika sanktioner. Finland behöver ett mer heltäckande och transparent register över förmånstagare.”
SDP, De Gröna, VF och KD håller till fullo med påståendet medan Sannfinländarna, Centern och Rörelse Nu är delvis av samma åsikt. Samlingspartiet och SFP är de enda som är delvis av annan åsikt.
Finnwatch påpekar att transparensen i registeruppgifterna om förmånstagare och ägande är exceptionellt dålig i Finland. Bara vissa instanser har över huvud taget rätt att begära ut uppgifterna och då mot betalning. I många andra EU-länder kan vem som helst begära ut de här uppgifterna.
I Finland är skyldigheten att registrera ägandet dessutom begränsat till minst 25 procents ägarandelar, och därmed lätt att gå runt om man spjälkar upp ägarandelar på flera familjemedlemmar.
De flesta andra partier motiverade behovet av mer transparens med samma argument som Finnwatch, och med att det kunde förebygga penningtvätt. SFP och Samlingspartiet motiverar sin ståndpunkt med att det vore fel att öka den administrativa bördan på företagen, Samlingspartiet också med att alla relevanta instanser redan har den insyn som behövs.
– Vår logik är den att man inte har uppfattat det här som ett problem. De myndigheter och banker som ska motarbeta korruption har tillgång till uppgifterna, säger partisekreteraren Fredrik Guseff.
Finnwatch hävdar att det inte skulle öka den administrativa bördan på företagen om man vidgade insynen i registret. Företagen redovisar redan alla ägarandelar på upp till 10 procent till skatteförvaltningen, och därför skulle det inte skapa mer byråkrati att ange samma sak till handelsregistret, och därmed sänka gränsen från 25 till 10 procents ägarandel.
Guseff håller inte riktigt med:
– Det kunde skapa en viss tilläggsbyråkrati, det handlar mer om det. Vi har helt enkelt inte sett ett behov av en förändring. Men om någon kan påvisa att det här är ett riktigt problem är vi naturligtvis öppna för diskussion.