Lagexpert om Karlströmdomen: ”Den har sprängkraft”
Att tingsrätten i Stockholm dömde till fördel för Linda Karlström i målet mot svenska staten har orsakat ringar på vattnet bland den juridiska expertisen i Sverige. Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, kommenterade domen på twitter med orden ”den har sprängkraft”.
Att Linda Karlström vann över svenska staten i skadeståndsmålet där hon hade blivit filmad med dold kamera i dokumentärserien Vaccinkrigarna har fått den juridiska expertisen att häpna.
En som förundrar sig över tingsrättens ”välformulerade dom där staten och kärande är överens om att ett intrång har skett i Linda Karlströms privatliv” är juridikprofessorn Mårten Schultz. Han är professor i civilrätt vid Stockholms universitet.
Varför har domen ”sprängkraft”?
– Det var kanske en ojuridisk formulering av mig, skrattar Mårten Schultz och fortsätter:
– Vad tingsrättens beslut innebär är att journalistisk metod i praktiken anses vara oförenlig med skyddet för fri- och rättigheter i Europakonventionen och att staten har ett ansvar för det.
Metoden som Schultz talar om kallas i journalistvokabulären för ”wallraffande” och innebar från början att ha en falsk identitet när journalisten samlar in material. Ursprunget är den tyske journalisten Günther Wallraff som utgav sig för att vara någon annan när han avslöjade missförhållanden bland annat för arbetare inom industrin.
I Linda Karlströms fall utgav sig journalisterna för att vara ”vaccinkritiker” och använde sig också av dold kamera för att filma sekvenser i Vaccinkrigarna där Karlström bland annat uttalade sig antisemitiskt och gav sin syn på olika konspirationsteorier.
Att journalister i Sverige har använt sig av dolda kameror är inte så ovanligt. I bland annat de grävande programmen Kalla fakta och Uppdrag granskning används det.
Stark tradition för journalister
Domen har inte ännu vunnit laga kraft och Mårten Schultz är tämligen säker på att den kommer att gå igenom flera rättsinstanser.
– Jag förutsätter att det här kommer att gå till hovrätten och även där kommer den här frågan att ställas på sin spets. Måste det finnas ett rättsmedel för den som anser att någon annan, till exempel en journalist, har gjort ett intrång i privatlivet?
Schultz frågar sig om det behövs en instans där man kan gå igenom det här för att fastställa om det är tillåtet.
— Frågan bränner till för det innebär en extremt stark tradition när det gäller skydd för journalistik och för media.
Påverkar inte journalistisk yttrandefrihet
Mårten Schultz säger att domen bara påverkar den journalistiska yttrandefriheten indirekt och motiverar det så här.
– Det är staten som är part, inte Sveriges television. Därför påverkar inte den här domen journalisterna, medierna eller publicistiken. Problemet skulle vara att om den här domen står sig, vad ska då lagstiftaren göra med den?
Det betyder, säger Schultz, att staten har ett ansvar också i andra fall där det har gjorts intrång i privatlivet av journalister under liknande premisser.
En konsekvens av det är att lagstiftningen då kan ändras så att staten inte blir skadeståndsskyldig varje gång grävande redaktioner använder sig av metoden.
– Det är ändå lång tid innan vi är där, säger Schultz, det kan ju möjligen räcka att göra ändringar i de självreglerande systemen.
I första hand gäller det Granskningsnämnden som är reglerad i lag.
De som oroar sig för att domen betyder att dolda kameror kommer att kriminaliseras behöver inte göra det, tror Mårten Schultz.
Mårten Schultz påpekar också att det finns en intressant detalj när det gäller beslutet att dela på rättegångskostnader.
I fall som berör mänskliga rättigheter och Europakonventionen ska också den som förlorar ett skadeståndsmål i regel få sina rättegångskostnader betalda.
– Här är det ju en markering av tingsrätten mot en alltför vidlyftig processföring. I det här fallet verkar det ju som om det finns fog för tingsrättens irritation, säger Schultz med hänvisning till den bevisning om den nya världsordningen och andra konspirationer som togs upp av Karlström och hennes juridiska ombud under målet.
Mårten Schultz säger att skadeståndsmålet kan gå ända till Högsta domstolen.