”Strömsöborgare” vill inte skära i vården
Henriksson lanserade ”Strömsöborgare”, Sanna Marin vill se en miljard mer till vården och Vänsterförbundet förklarade varför partiet inte gillar vårdsedlar. HBL betygsatte partiledarnas debatt i Yle på måndagskvällen.
Syrsor och Strömsöborgare. AnnaMaja Henriksson (SFP) var rätt ensam om att använda humor i valdebatten. I ett inlägg emot Sannfinländarnas klimatpolitik sade Henriksson att deras linje låter så ödesmättad att ”bara syrsorna saknas”, och om klimatförändringen förvärras ”kommer syrsorna, och migrationsvågorna”.
Att döma av kommentarerna på sociala medier väckte ett nytt politiskt begrepp uppmärksamhet. Henriksson tog fram det då hon talade till Sanna Marin (SDP), och sade att SFP skiljer sig från Samlingspartiet när det gäller synen på att skära ner inom vården.
– Jag vill säga till min kollega Sanna Marin att SFP är ett sådant här Strömsöborgerligt parti, vi hör inte till den höger som vill skära ner i social- och hälsovården.
Finansbranschens vd Arno Ahosniemi kommentera direkt att det fötts ett nytt begrepp, ”Strömsöborgerligt”, och författaren och aktivisten Suvi Auvinen klassade inlägget som hennes favorit hittills.
”Har jobbat på Strömsö i 20 år men har ingen aning om vad Strömsöborgerligt är. Kan någon hjälpa?” skriver Yle-journalisten Matias Jungar.
Benämningen ”Strömsöborgerligt” har veterligen förekommit i det interna snacket i SFP, men inte tagits fram i rampljuset tidigare.
Anna-Maja Henriksson svarar till HBL att hon inte i förväg hade planerat att ta upp det, men kom att tänka på uttrycket, som hon hört internt, då hon lyssnade på Sanna Marins beskrivning av högerns politik och ville markera var SFP står.
”Jag ville markera att SFP inte vill skära i vården och då kom jag att tänka på detta begrepp”, berättar Henriksson.
Flera partiledare hade vaknat. Petteri Orpo (Saml) gjorde sin mest stabila debatt hittills då han kom åt att tala mer om möjligheter och positiva nyheter kring den gröna omställningen. Han uppmanade Riikka Purra (Sannf) att ”inte vara orolig” utan i stället fråga företagsledare vad de anser om vikten av den gröna omställningen.
Maria Ohisalo (Gröna) kom till sin rätt i den här debatten där hon fick tid att föra hela resonemang och inflika ett konkret utspel om att rädda små förlossningssjukhus genom att frångå minimikravet på tusen förlossningar.
Sanna Marin var inte i sin bästa debattform. Två teman dominerade Yles valdebatt – vården och klimatet, vilket i sig kunde ha spelat i händerna på SDP:s partiledare.
Substansmässigt var ändå hennes mest konkreta utspel att vården behöver en miljard till. Mer resurser, var en paroll hon sade många gånger. I övrigt fokuserade hon på att anfalla Orpo och lanserade ett ord för det regeringsunderlag hon nu varnar för – ”blåsvart regering”.
Marin fick frågan vilka SDP:s konkreta förslag är för att förbättra vården, eftersom majoriteten av partiledarna var överens om att den inte är i gott skick i hela landet.
– Det vore intressant att höra av Samlingspartiet hur de tänkt att vården ska förbättras med nedskärningar, började Marin, och blev påmind att det var SDP hon skulle tala om.
– Nu glömmer man lätt bort att de senaste åren varit avvikande, med en coronakris och ett krig i Europa. Trots det har regeringen lyckats göra den vårdreform de tidigare inte gjort, vi har infört vår vårdgaranti och personaldimensioneringen.
Mest konkret var hon då hon räknade upp tre exempel på hur SDP skulle täta skattebasen.
I den gemensamma utmaningen som riktades mot Orpo var ändå Li Andersson mera retoriskt skicklig.
Petteri Orpo ägnade tid åt att precisera att Samlingspartiet inte skär ned, utan vill hindra kostnadsökningen med en miljard så att vården kostar 26 miljarder år 2027 i stället för 27 miljarder. I dagsläget rör det sig om 23 miljarder.
– Om lönerna stiger, om hyrorna och kostnaderna stiger, men pengarna till vården inte stiger lika mycket
– då är det en nedskärning, svarade Andersson.
En tydlig skiljelinje uppstod i debatten om vårdsedlar och FPAstöd som flera partier efterlyste för att råda bot på köerna. Li Andersson var den som tydligt var tveksam också till att använda vårdsedlar i högre grad.
Andersson förklarade sin ståndpunkt med att det splittrar vårdstigen, och att VF hellre talar för hela vårdteam som håller ihop en patientrelation.
Yles programledare Annika Damström kunde få högsta betyg för en valdebatt som pressade fram substans i form av fullständiga meningar, utan skrik och avbrott. Men nu delas betygen ut till partiledarna.