Färre finskspråkiga niondeklassare vill lära sig svenska
Motivationen att lära sig svenska har dalat bland finskspråkiga niondeklassare under de senaste åren. Också språkkunskaperna är svaga. Det visar en färsk undersökning av Nationella centret för utbildningsutvärdering.
fler finskspråkiga niondeklassare har otillräckliga färdigheter i svenska då de fortsätter sina studier i gymnasiet eller inom yrkesutbildningen på andra stadiet. Det här framkommer i en utvärdering av Nationella centret för utbildningsutvärdering. När finskspråkiga niondeklassare lämnar grundskolan motsvarar elevernas kunskaper i svenska skolvitsordet 6.
I utvärderingen landade elevernas medelvitsord i språkfärdigheter i läs-och hörförståelse på 7. Att prata och skriva på svenska visade sig vara märkbart svårare bland eleverna – i medeltal betygsattes elevernas uppgifter med skolvitsordet 5. Majoriteten av eleverna, 62 procent, nådde inte nivån för vitsordet 8 i en enda av de fyra färdigheterna som utvärderades.
Elever ser inte nyttan med svenska
Undersökningen visar att det råder stora skillnader i elevernas färdigheter i svenska beroende på hemort och elevgrupp. Kunskaperna i svenska var väldigt svaga i synnerhet bland pojkar som planerade att söka sig till yrkesutbildning, nästan alla fick vitsordet 5 i skrivuppgifterna som utfördes i samband med utvärderingen.
Niondeklassare i Lappland och i Norra Finland hade starkast kunskaper i svenska medan eleverna i Sydvästra Finland klarade sig sämst. Skillnaderna mellan städer, tätorter och landsbygder var nästan obefintliga.
Hur väl niondeklassarna bemästrade svenskan var starkt sammankopplat med deras attityd till det svenska språket. De som klarade sig bra ansåg också att det är nyttigt och positivt att lära sig svenska.
Trots att eleverna generellt ställde sig ganska neutralt till svenskan, visade svaren att inställningen till det andra inhemska språket har försämrats sedan den senaste utvärderingen 2008. Många såg inte fördelarna med att lära sig språket med tanke på till exempel framtida jobb och studier.
– Elevernas svaga studiemotivation och bristen på uthållighet syns tydligt i resultaten. Att man utökar de obligatoriska studierna förbättrar inte nödvändigtvis elevernas kunskaper, om eleverna inte är motiverade och inte tydligt uppfattar att de har nytta av kunskaperna, säger ledande utvärderingsexpert Marita Härmälä i ett pressmeddelande.
Uppmuntran behövs
För att förbättra elevernas kunskaper i svenska och stärka motivationen efterlyser Nationella centret för utbildningsutvärdering bland annat åtgärder för att göra underAllt visningen mer engagerande och uppmuntrande redan i början av studierna. Att föra fram de möjligheter som går förlorade på grund av bristande kunskaper i svenska borde också betonas starkare i skolorna. Dessutom anser centret att det borde utredas om elevernas möjlighet att själva välja svenska i grundskolan skulle öka intresset.