Det bästa är en regering över den politiska mittlinjen

Riksdagsvalet är strax här. Vissa partier och kandidater tillspetsar sina budskap. Det är i sig förståeligt, politik är att skapa sinnebilder. Tyvärr ofta också domedagsscenarier. Trots att man innerst inne vet att ens förslag inte är realpolitik.

Längst till vänster låter man förstå att vi klarar oss utan eller med mycket små sparåtgärder. Att vi ännu är långt ifrån problematisk skuldsättning, att alla tilläggssatsningar på sikt betalar sig tillbaka. Men utan att räkna in kostnaden för sämre förtroende och dyrare lånevillkor kombinerat med en åldrande befolkning. Den andra ytterligheten säger att vi kan anpassa över sex miljarder euro bara under kommande valperiod, största delen genom sparåtgärder. Enligt kameralt ekonomiskt tänkande kan behovet vara sådant, men en stor del av nyttan skulle snabbt ätas upp i form av samhällelig oro och strejker. Där också de akademiskt organiserade skulle dra ut på gatorna.

Men det fina är att ingendera ytterligheten kommer att bli av. En ren vänsterregering får inte parlamentarisk majoritet i Finland. Inte heller en helborgerlig regering skulle göra ett sådant program. Centern behövs för en sådan regering och de går inte med på besparingar i den klassen. Ett visst populistiskt parti gick inte heller nyligen med i interpellationen om skuldsättningen och har rätt rimliga sparkrav för nästa valperiod. För att gå med på mera – man kan bara ana vad deras kohandelspris skulle vara i form av allmänt inhuman politik inklusive språkfrågor. Det borde svensk- och tvåspråkiga längre till höger också tänka på.

Det bästa för ett Finland som inte vill slå in på den olyckliga polariseringens väg, en mycket oroväckande internationell trend just nu, är en regering över den traditionella politiska mittlinjen. Med ett regeringsprogram som bygger på realistiska kompromisser.

Stefan Johansson

Helsingfors