Har jag rätt till ersättning för mitt konkurrensförbud?
Har du ingått ett arbetsavtal och samtidigt gått med på ett konkurrensförbud, dvs att du efter arbetsförhållandets slut inte har rätt att under en bestämd tid konkurrera med din gamla arbetsgivare? Advokat Johanna Haltia-Tapio reder ut dina rättigheter - och skyldigheter.
FRÅGA: Enligt mitt arbetsavtal som har ingåtts år 2011 är jag bunden av ett konkurrensförbud under sex månaders tid från det att mitt anställningsförhållande upphört. Under den perioden har jag bland annat inte rätt att ingå arbetsavtal med någon konkurrent till min nuvarande arbetsgivare. Vidare står det i mitt arbetsavtal att min nuvarande arbetsgivare inte är skyldig att betala mig någon ersättning för konkurrensförbudet. Nu har jag blivit erbjuden anställning hos en konkurrent till min nuvarande arbetsgivare. Jag överväger att tacka ja till arbetserbjudandet, men den oavlönade konkurrensförbudsperioden bekymrar mig. Har jag verkligen inte rätt till ersättning för mitt sex månader långa konkurrensförbud?
Bekymrad
SVAR: En arbetstagare är skyldig att vara lojal mot sin arbetsgivare. Enligt lagen får en arbetstagare under sitt anställningsförhållande bland annat inte konkurrera med sin arbetsgivare på ett sätt som skadar arbetsgivaren.
Ett avtal om konkurrensförbud som gäller efter att anställningsförhållandet har upphört ska ingås separat. Ett sådant konkurrensförbud innebär att arbetstagarens rätt att ingå ett arbetsavtal med arbetsgivarens konkurrent eller att för egen räkning utöva konkurrerande verksamhet, begränsas för en viss tid efter att anställningsförhållandet upphört.
För att man ska kunna avtala om sådana konkurrensförbud krävs det synnerligen vägande skäl med tanke på arbetsgivarens verksamhet. Det anses ofta finnas synnerligen vägande skäl till exempel om arbetstagaren har en nyckelposition i arbetsgivarens organisation eller om arbetstagaren annars genom sitt arbete får tillgång till kritiska företagshemligheter.
Förut var arbetsgivaren enbart tvungen att betala en skälig ersättning för konkurrensförbud som varade längre än sex månader, men arbetsgivaren hade ingen skyldighet att betala någon kompensation för konkurrensförbud som varade högst sex månader. Arbetsgivaren behövde inte betala någon ersättning alls åt arbetstagare i ledande ställning, oberoende av konkurrensförbudets längd.
Enligt en färsk lagstiftning som trädde i kraft i januari 2022 har alla arbetstagare – också arbetstagare i ledande ställning – en lagstadgad rätt till 40 procent av sin lön under hela konkurrensförbudet om konkurrensförbudet varar högst sex månader, och till 60 procent av sin lön under hela konkurrensförbudet om konkurrensförbudet varar längre än sex månader.
Frågeställarens fall
Omständigheterna i frågeställarens anställningsförhållande framkommer inte av frågan, men vi utgår här från att det finns synnerligen vägande skäl för frågeställarens konkurrensförbud.
Frågeställaren nämner att man i arbetsavtalet har kommit överens om att hennes arbetsgivare inte är skyldig att betala ersättning för hennes sex månader långa konkurrensförbud. Sådana skrivningar är relativt vanliga i äldre arbetsavtal, eftersom arbetsgivare förut inte var skyldiga att betala kompensation för högst sex månader långa konkurrensförbud.
Frågeställarens arbetsgivare skulle ha haft möjlighet att utan uppsägningstid säga upp konkurrensförbudet under den nya lagstiftningens övergångsperiod som upphörde i december 2022. Eftersom arbetsgivaren inte har sagt upp konkurrensförbudet, är frågeställarens konkurrensförbud fortfarande i kraft och den nya lagstiftningen, som kräver att arbetsgivaren betalar ersättning för konkurrensförbud, tillämpas även på frågeställarens konkurrensförbud.
Frågeställaren är bunden av sitt konkurrensförbud och har rätt att ingå arbetsavtal med arbetsgivarens konkurrent först sex månader efter anställningsförhållandet upphört. Frågeställaren har däremot rätt till 40 procent av sin lön under sitt sex månader långa konkurrensförbud.
Förutom att lagen reglerar storleken på kompensationen så reglerar den även när kompensationen ska betalas. Som utgångspunkt ska 40 procent av frågeställarens lön betalas enligt samma lönebetalningsperioder som tillämpades under frågeställarens anställningsförhållande, om inte arbetsgivaren och frågeställaren avtalar om någonting annat efter att frågeställarens arbetsavtal sagts upp.
Som utgångspunkt har frågeställarens arbetsgivare rätt att ensidigt säga upp konkurrensförbudet genom att beakta en uppsägningstid som är minst två månader lång. Frågeställarens arbetsgivare har däremot inte längre rätt att ensidigt säga upp konkurrensförbudet efter att frågeställaren sagt upp sitt arbetsavtal. Frågeställaren och arbetsgivaren kan visserligen sinsemellan avtala om att konkurrensförbudet inte ska gälla och att arbetsgivaren därmed inte behöver betala ersättning.
För tydlighetens skull kan det ännu konstateras att frågeställaren har rätt till kompensation fastän hon direkt efter anställningsförhållandets slut skulle ingå arbetsavtal med någon som inte är en konkurrent till arbetsgivaren, och fastän hon därmed de facto inte skulle lida ekonomisk skada av sitt konkurrensförbud.