De allra svagaste i samhället drabbas hårdast

I en artikel i HBL (14.2) intervjuas en ensamboende 25-årig kvinna, som trots sjukdom försöker klara av sin vardag. Hon har en kronisk sjukdom och nedsatt funktionsförmåga efter en cykelolycka och klarar med nöd och näppe av en sex timmars arbetsdag.

I artikeln hänvisas till en enkät som gjorts av olika patientorganisationer där 5 000 personer med kronisk sjukdom svarade. Sex av tio hade svårigheter att klara av sina medicinkostnader.

Eftersom vårdavgifterna och Folkpensionsanstaltens självriskandelar för vårdrelaterade resor och mediciner är kalenderårsvisa drabbas kronikerna eftersom kostnaderna för dem är fortlöpande.

En annan riskgrupp är de patienter som faller utanför de strama normer som gäller FPA:s basutkomstöd, men ändå har så pass låga inkomster att den planerade vården inte kan påbörjas i rätt tid. Det är som att ständigt gå på lina.

Andra grupper som kan drabbas är familjer där båda föräldrarna behöver vård, ensamförsörjare och pensionärer med låga inkomster. De allra svagaste i samhället drabbas hårdast.

I flera år har problemet påtalats båda av fattigdomsforskare, socialarbetare och olika organisationer. Problemet har uppmärksammats också av välfärdsområdena och deras förtroendevalda. En väsentlig förbättring i lagen om klientavgifter skedde redan tidigare, och numera räknas även avgifterna för den kommunala tandvården i kostnadstaket.

Tyvärr höjde välfärdsområdena trots detta klientavgifterna. HUS höjde fr.o.m. årets början sina avgifter med 10 procent. Om man har otur och till exempel insjuknar under hösten, men vården fortsätter under följande kalenderår, finns det risk att personer med låga inkomster får problem med kostnaderna, och därför skuldsätter sig.

I en intervju i höstas uttalade sig några av medlemmarna i Västra Nylands välfärdsområde om problemet. En lösning, konstaterade en av dem, kunde vara att diskutera med FPA om dessa klienter kunde beviljas vårdbidrag. Det här uttalandet förvånade socialarbetare inom hälsovården.

Vårdbidraget beviljas på basis av varaktig och kraftigt nedsatt funktionsförmåga. Det är visserligen skattefritt men nivån är skrattretande låg. Och det beviljas inte på ekonomiska grunder.

I HBL:s artikel intervjuas också Henrik Wickström (SFP), medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Han säger att det finns politisk vilja att se över hela systemet, ett löfte som har utlovats redan länge.

HUS har en patientguide där man kan läsa om de olika självriskerna. Patienterna och deras anhöriga kan kontakta socialarbetaren på HUS kliniker för att få mer information och rådgivning.

Maria Slangus

tidigare socialarbetare inom hälsovården och HUS