Finland och Sverige lotsar Ukraina mot EU-medlemskap
Samtidigt som EU måste stödja Ukraina militärt ska Finland och Sverige lotsa Ukraina mot EU-medlemskap, säger ländernas utrikesministrar.
Finland och Sverige fortsätter att driva på ett massivt europeiskt militärt och finansiellt stöd för Ukraina. Samtidigt ska de båda länderna också hjälpa Ukraina på dess väg mot ett EU-medlemskap.
Det budskapet förde utrikesministrarna Elina Valtonen och Tobias Billström fram när de träffades under ett utrikes- och säkerhetspolitiskt seminarium på Hanaholmen på tisdagen.
Finland och Sverige ser det inte bara som en solidaritetsgärning att hjälpa Ukraina att försvara sig mot den ryska invasionen, utan också som ett sätt att stärka säkerheten i hela Europa.
Beträffande EU-medlemskapet har Ukraina redan gjort många framsteg, och både Finland och Sverige är beredda att hjälpa på traven.
– Ukrainas EU-medlemskap är ett viktigt och nödvändigt steg. Återuppbyggnaden i Ukraina går hand i hand med de reformer som behövs för medlemskapet. Vi ser stora framsteg, i synnerhet med beaktande av att kriget pågår, säger Valtonen.
Hon anser att Ukraina måste fokusera på att stärka de demokratiska institutionerna och rättsstatsprincipen, och utveckla en fungerande marknadsekonomi som tål konkurrens på den inre marknaden. Korruptionen måste avvecklas.
– Jag är övertygad om att Ukraina har viljan och motivationen att vidta de åtgärderna. EU kommer att bli starkare med Ukrainas medlemskap, säger hon.
Ukraina behöver mer vapen
Tobias Billström säger också att Ukraina har gjort betydande framsteg i sitt EU-närmande, och att Ukraina nu står närmare EU än någonsin.
– Det är vår plikt att fortsatt stödja Ukraina militärt, politiskt och ekonomiskt, säger han.
Då ett slut på kriget inte syns till infinner sig frågan om Ukraina kan bli EU-medlem trots att landet inte kontrollerar hela sitt territorium. Det är att börja nysta i fel ända, resonerar Billström:
– Att fortsätta satsa på militär hjälp står inte i konflikt med hjälpa Ukraina mot ett medlemskap. Tvärtom är det två parallella spår. Finland och Sverige ska hjälpa Ukraina framåt på den stigen.
Det Ukraina ändå behöver mest akut för att kunna fokusera på en västorientering är mer krigsmateriel, ammunition och resurser för att besegra Ryssland. Den bedömningen gör Olha Stefanisjyna, Ukrainas biträdande minister för euroatlantisk integration.
– Vi behöver fred i Europa. Tyvärr behöver vi mer ammunition, och mer militärt stöd. Europa får inte låta Ukraina bli gisslan för en politisk process i olika EU-länder, säger hon.
Solidariteten skiftar
Därmed ringar hon in en stor utmaning: att den politiska viljan att stödja Ukraina inte är nära på lika stark i hela unionen som i Finlands eller Sveriges regeringar. EUparlamentarikern Ville Niinistö (Gröna) säger att EU måste göra mer.
– Det sägs att EU ska stödja Ukraina så länge som möjligt, fast vi ska stödja Ukraina så mycket som möjligt, säger han och varnar för att en långvarig underfinansiering bara drar ut på kriget.
Kollegan Nils Torvalds (SFP) kommer ändå med några ”obehagliga sanningar”, som han uttrycker det:
– EU saknar lite av politiskt ledarskap. Och så är pengarna slut. Ukraina har rätt att förvänta sig politiskt ledarskap från EU, säger han.
Torvalds hävdar att det inte finns utsikter för EU:s budget ska växa, och därmed blir utmaningen att unionens ledare ska prioritera om den, så att försvar och säkerhet, inklusive Ukrainastöd, inte underfinansieras.
Valtonen: Vapenvila nu
Förutom Ukraina måste omvärlden fokusera på Mellanöstern. Med anledning av FN:s säkerhetsråds resolution om en omedelbar vapenvila säger Elina Valtonen att en omedelbar vapenvila i bästa fall kunde öppna för en långvarig vapenvila.
– En ovillkorlig förutsättning är att gisslan friges, säger hon och riktar budskapet till den terrorstämplade organisationen Hamas.
– Då kunde man sikta på en tvåstatslösning och bestående fred. Det vore viktigt för Mellanöstern och hela världen.
På pressträffen får Valtonen också en fråga om regeringens kontroversiella proposition om förfarandet vid den finska östgränsen, inklusive förslaget att negligera asylrätten på grund av att Ryssland annars befaras utnyttjar migranter från tredje land för att pressa Finland.
– Vi söker effektiva sätt att påverka den fientliga ryska hybridoperationen. Vi känner till spänningarna mellan propositionen och internationell rätt och EU-lagar, säger hon men hävdar att regeringen fått massor av stöd och förståelse för sin ambition.
– Vi söker lagstiftningsvägen lösningar för att påverka, och vi ska ta beslut efter att vi gått igenom remissvaren. Vår analys är att Finlands nationella säkerhet är hotad, därför måste vi agera. Finlands östgräns är också EU:s, Natos och Schengenområdets yttre gräns.
❞ Att fortsätta satsa på militär hjälp står inte i konflikt med hjälpa Ukraina mot ett medlemskap. Tvärtom är det två parallella spår. Finland och Sverige ska hjälpa Ukraina framåt på den stigen.
Tobias Billström Sveriges utrikesminister