Jonas Colting: Grönsaker är överskattade
Hälsoföreläsaren Jonas Colting sparar inte på krutet när han kritiserar kostråden, näringsvetenskapen och den moderna livsstilen.
Entrecote, 600–700 gram, stekt i smör med havssalt och vitlök. Ibland med en klick smör, en morot eller en apelsin.
En typisk middag för Jonas Colting, en av Sveriges mest kända hälsooch livsstilsföreläsare. Hans matvanor går stick i stäv med etablerade kostråd.
– Vanliga kostråd är en katastrof, säger Colting, 50, vars podd Naken hälsa är en av de mest populära i Sverige.
Mer än hälften av alla vuxna i västländerna lider av övervikt. Världshälsoorganisationen WHO klassar övervikt som en global epidemi. I kombination med passivitet är övervikt ett stort problem för folkhälsan. Välfärdssjukdomar som typ 2-diabetes har ökat explosionsartat.
Coltings lösning är en diet som till övervägande del består av kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Han äter mycket lite kolhydrater, som exempelvis finns i potatis, pasta, havregrynsgröt och ris.
Mindre socker
Enligt de nordiska näringsrekommendationerna borde ungefär 50 procent av det dagliga energiintaget bestå av kolhydrater. Samtidigt rekommenderas att äta mindre socker.
Colting äter vanligtvis mindre än 50 gram kolhydrater per dygn. Det är en så kallad ketogen diet, som tvingar kroppen att förbränna fett och producera så kallade ketogener. Ketogener används som bränsle för hjärnan om kolhydrater inte finns tillgängliga. Det kan ses som en evolutionär egenskap hos människan, för att klara av perioder av hunger.
– Mycket av de vanliga kostråden har spillt över från tävlingsidrotten. En tallrik gröt kan vara en bra frukost för en skidåkare, men det har ingen koppling till människans historia. Elitidrott har ingenting med hälsa att göra, säger Colting, som själv är före detta elittriatlet.
Respons
Det finns undersökningar som tyder på att en ketogen diet kan vara effektiv för viktnedgång. Enligt en systematisk genomgång av existerande metastudier som publicedriver rades i BMC Medicine Journal har en ketogen kost flera fördelaktiga följder för hälsan, som lägre nivåer av triglycerider, lägre glykosylerat hemoglobin och lägre respiratorisk kvot (skillnaden mellan syret som andas in och koldioxiden som andas ut).
Samtidigt förorsakade ketogen kost en ökning av LDL-kolesterolet, som anses öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Det är inte klart hur en ketogen diet påverkar hälsan på sikt.
– Jag får flera gånger i veckan mejl av människor, som gått ned uppemot 100 kilo i vikt och blivit friskare och kraftfullare. De har tidigare fått dålig hjälp av vanliga kostråd. Den här typen av respons värmer förstås, säger Colting.
Mättande
I stället för pasta, ris eller potatis föredrar Colting kött, inälvor, ägg och mejeriprodukter. Han uppskattar att 80 procent av hans kost är animalisk. Den här typen av diet kallas även karnivor, men han vill inte använda ett så snävt begrepp. Han kallar det hellre för animaliskt baserad kost.
– Kött, lever, smör, fisk och mjölk innehåller allt man behöver. Animalisk kost är också mättande. Den inte insulinproduktion, vilket annars leder till överätande, säger Colting.
Enligt de nordiska näringsrekommendationerna borde man äta högst 350 gram rött kött i veckan.
Rekommendationerna grundar sig dels på att rött kött innehåller mättat fett, som anses öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, dels på att rött kött har associerats med större risk för cancer. Nyare undersökningar har dock gett en mer nyanserad bild av mättat fett.
Köttbaserad föda innehåller rikligt med näringsämnen, vitaminer och mineraler. Kött innehåller exempelvis B12-vitamin, järn och zink, som kan vara svårare att få i sig i tillräcklig mängd genom endast vegetarisk föda.
”Förskönad bild”
Enligt de nordiska näringsrekommendationerna borde man dock äta 500–800 gram grönsaker, frukt och bär om dagen. Grönsaker minskar enligt forskningen risken för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och andra sjukdomar.
Colting undviker inte grönsaker, men de utgör endast en liten del av hans kost. Han äter vanligen en eller två frukter om dagen, lite honung och ibland någon morot.
– Jag tycker inte att man inte ska äta grönsaker, men vi har en förskönad bild av grönsaker. Näringsmässigt står grönsaker sig slätt mot animalisk föda. Lever, hjärta och kött i allmänhet är riktig supermat, säger Colting.
Vad säger vetenskapen?
Mycket rött kött, ägg och inälvor. Väldigt lite grönsaker. Hur vettigt är det i skenet av den etablerade näringsvetenskapen?
HBL ställde frågan till AnneMaria Pajari, biträdande professor vid avdelningen för livsmedels- och näringsvetenskaper vid Helsingfors universitet.
– Det går inte att rekommendera en så extrem kost för alla. Tvärtom borde folk äta mindre rött kött. Det finns gott om bevis för att stor konsumtion av rött kött ökar risken för tjocktarmscancer. En animalisk kost kan också innehålla för lite folat och C-vitamin, men onödigt mycket mättat fett, säger Pajari.
❞ Näringsmässigt står grönsaker sig slätt mot animalisk föda. Lever, hjärta och kött i allmänhet är riktig supermat. Jonas Colting hälso- och livsstilsföreläsare
❞ Människan kan anpassa sig till många olika dieter. En frisk människa kan leva på en animalisk kost, eller en vegansk kost. Anne-Maria Pajari biträdande professor vid avdelningen för livsmedels- och näringsvetenskaper vid Helsingfors universitet
Också när det kommer till grönsakerna är professor Anne-Maria Pajari skeptisk till Coltings läror.
– En optimal kost för hälsan borde innehålla mycket mer grönsaker, bär, frukter och fullkornsprodukter. De innehåller framför allt fibrer, som har visat sig förebygga alla kroniska välfärdssjukdomar. Grönsaker innehåller också olika bioaktiva föreningar som främjar hälsan, säger Pajari.
Många som förespråkar en köttbaserad diet hänvisar till att köttkonsumtion spelade en avgörande roll i nutidsmänniskans evolution. Under senare år har dock den uppfattningen ifrågasatts av paleoantropologer.
Människan verkar framför allt ha haft en exceptionell förmåga att anpassa sig till det som omgivningen erbjuder, även om jakt, fiske och tillredning av kött haft en kulturell funktion.
Även matsmältningsorgan, tänder och hjärna anses tyda på att människan är en blandätare.
– Ur en historisk synvinkel är människan en blandätare, inte en köttätare som exempelvis katter. Även grottmänniskorna jagade, men samlade också bär, nötter och frukter, säger Pajari.
– Människan kan anpassa sig till många olika dieter. En frisk människa kan leva på en animalisk kost, eller en vegansk kost.
Jonas Colting har själv tre barn. Hur förhåller han sig till resten av familjens kost?
– Vi ger alla typer av mat till våra barn. Vi vill ge en massa nyttig mat, men vill inte förbjuda någonting. De gillar också godis som alla barn gör. Alla som har barn vet att det kan vara en utmaning ibland att få barn att äta över huvud taget, säger han.
– Jag är inte religiöst strikt, då allt handlar om dosering och frekvens. Ibland äter jag lite godis. Om min femåriga son har bakat någonting och vill att jag smakar gör jag såklart det.
Colting besöker Helsingfors i juni för att föreläsa om kost och livsstil.