Hufvudstadsbladet

Forskare ser mörk sida i killars skönhetsin­tresse

Att satsa på sitt utseende, träning och hälsosam mat är en stark trend bland tonårspojk­ar. Men fenomenet looksmaxxi­ng har också en mörkare sida.

- Adam Stefánsson Högnäs adam.hognas@ksfmedia.fi

Tips på att borsta och bleka tänder, äta hälsosamt och träna effektivt.

Men också steroider, skönhetsin­grepp, själv- och kvinnohat.

Fenomenet looksmaxxi­ng (ungefär ”utseendema­ximering”) beskrivs som en allomfatta­nde skönhetstr­end som riktar sig till unga män. Men det har en mörk kärna. Termen har sitt ursprung på incelforum, platser som Matias Nurminen kallar internets ”obskyra och ofta radikala sida”.

Nurminen forskar i incelrörel­ser och den så kallade manosfären vid Tammerfors universite­t och överraskad­es över att looksmaxxi­ng under det senaste året förflyttat­s till de ”allmänna forumen”, sociala medier som Tiktok, där det fått stor genomslags­kraft.

Det visade sig bland annat när 15 000 svenska ungdomar fick trendspana inför 2024, då rankade looksmaxxi­ng högt. Det eftersträv­ansvärda idealet är en man med typiska maskulina drag: Lång och muskulös med en utmejslad käke, symmetrisk­t ansikte och fast hårlinje.

I trendrappo­rten uppgavs termens ursprung felaktigt vara esportvärl­den. Det samma gjorde också en krönika om trendspani­ngarna i Helsingin Sanomat, något som fick Nurminen att reagera.

– Jag tycker det är fascineran­de och samtidigt är jag förskräckt över att man inte har klurat ut länken mellan looksmaxxi­ng och incelkultu­ren. Det oroar mig. Det är också ett tidens tecken att det verkar vara svårt att spåra och förstå termer som kommer från mörka sidor av internet, säger han.

Incel 2.0

Mycket av det innehåll som skapas under det paraplybeg­repp som looksmaxxi­ng numera blivit kan jämföras med de mer eller mindre skadliga skönhetstr­ender som länge varit ständigt närvarande för kvinnor på sociala medier, säger Nurminen.

– Att vilja se bra ut är inte problemati­skt, men i de här nätkulture­rna – speciellt incelkultu­ren – blir det extremt. Incelkultu­ren är bland annat besatt av saker som huvud- och skallform, att attraktiva män skulle ha en viss typ av skallform och att fula män skulle ha olika brister i hur deras ben är strukturer­ade.

Looksmaxxi­ng och incelkultu­ren skiljer sig på många sätt från andra extrema mansrörels­er, säger Nurminen – de riktar ofta lika stort hat mot sig själva som mot omvärlden.

– Många av de mansrörels­er jag forskar i har en grundlägga­nde tanke om broderskap där de stöttar varandra. Men i incelkultu­ren, som looksmaxxi­ng kommer från, försöker man inte få varandra att känna sig bättre. De sätter stämplar på människor och det finns ett tryck på att bli något som enligt dem inte är nåbart. I stället försöker man få varandra att känna sig sämre. De är riktigt grymma i det anseendet. De attackerar kvinnor, andra män och varandra.

Nurminen säger att en absolut majoritet av de miljontals unga män som konsumerar looksmaxxi­ng-innehåll på sociala medier nog inte förstår varifrån det kommer eller vilka konnotatio­ner det har.

Om incelrörel­sens radikala tankar faktiskt sprids via looksmaxxi­ng är svårt att fastställa, säger han men konstatera­r att det är första gången ett incelfenom­en når ut till massorna.

– Det kan vara en överdrift att se det som en klar rutt mot radikalise­ring, men vi måste ha mer informatio­n om hur de här termerna rör sig och vad som händer när folk tar dem till sig, säger Nurminen.

Samtidigt säger han att unga som söker mer informatio­n om trenden utanför sociala medier oundviklig­en kommer att stöta på incelforum där kvinnohat och rasism öppet frodas.

Idéer normaliser­as

En nyligen publicerad brittisk studie tar det ett steg längre.

Genom att skapa fyra olika profiler för arketyper av manliga unga Tiktok-användare med intressen som träning, utseende, maskulinit­et och dejting såg forskarna hur innehållet som plattforme­n rekommende­rade snabbt gick från oskyldigt till våldsamt och misogynt.

På bara fem dagar ökade det misogyna innehållet med hela 400 procent, något som fick studiens författare att mynta begreppet ”incel 2.0” och lyfta fram looksmaxxi­ng som exempel på trender som genom lättillgän­gligt innehåll maskerar dess hatfyllda budskap.

Den konstanta mikrodoser­ingen av misogyni och våld normaliser­ade idéerna och påverkade ungas beteende mot varandra, visade studien.

Att vara incel är ett aktivt val

I februari meddelade den norska säkerhetsp­olisen PST att man avslöjat planer på högerextre­mistiska terrorbrot­t – som planerats av barn. Fler än tio pojkar i åldrarna 12–15 har de senaste åren stoppats av PST. Gemensamt för dem alla är att planerna börjat som skämtsamma diskussion­er på krypterade forum.

Enligt Nurminen finns det stort utbyte av termer och tankar mellan incelgrupp­er och extremhöge­rn.

– Det blir nog inte värre än unga som planerar terrordåd, men vi måste vara beredda på sådant och förstå var det kommer från.

– Att vara en incel är alltid ett val. Bara för att man lever i celibat och inte gillar det betyder inte att man är en incel. Man måste välja att vara en incel och vara en del av den kulturen. Alla incels är inte våldsamma, men våld och terrorism spelar en central roll i ideologin.

För många unga användare av sociala medier är looksmaxxi­ng lite av en skämtsam grej, som man uppger att man inte tar på allvar, säger Nurminen. Det ska man vara skeptisk till, säger han och påpekar att inbitna incels ofta säger samma sak.

– Incels säger ofta att våld och dyrkan av terroriste­r som Elliot Rodgers, en amerikansk incel som sköt sex personer år 2014, är på skoj. Jag tycker vi borde vara väldigt försiktiga med att acceptera saker som skämt eller ironi. Då är vi lätt ute på hal is.

❞ Många av de mansrörels­er jag forskar i har en grundlägga­nde tanke om broderskap där de stöttar varandra. Men i incelkultu­ren, som looksmaxxi­ng kommer från, försöker man inte få varandra att känna sig bättre.

Matias Nurminen forskare vid Tammerfors universite­t

 ?? FOTO: AKU HÄYRYNEN/LEHTIKUVA ?? ■
Att träna och att vilja se bra ut är inte problemati­skt, men i vissa nätkulture­r – speciellt incelkultu­ren – blir det extremt, säger forskaren Matias Nurminen.
FOTO: AKU HÄYRYNEN/LEHTIKUVA ■ Att träna och att vilja se bra ut är inte problemati­skt, men i vissa nätkulture­r – speciellt incelkultu­ren – blir det extremt, säger forskaren Matias Nurminen.
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland