Äldre är yngre än någonsin
Så här åldras dagens 70-åringar på bästa sätt, har lika friska kroppar och hjärnor som 50-åringar hade för några generationer sedan.
Ingmar Skoog
70 är det nya 50. Hur äldre är yngre än någonsin och hur du håller hjärnan och kroppen i form Polaris (2023), 222 sidor
I en tid när den förändrade ålderspyramiden lyfts fram som ett allt allvarligare hot mot välfärdssamhället kommer Ingmar Skoog, svensk psykiatriprofessor och åldersforskare, ut med boken 70 är det nya 50.
Och titeln är varken avsedd som skämt eller provokation. Levnadsförhållanden, kostvanor och medicinska framsteg har faktiskt påverkat åldrandet så, att dagens 70åringar i genomsnitt mår minst lika bra som en 50-åring gjorde för bara några decennier sedan.
Boken är tänkvärd läsning, särskilt som slutsatserna bygger på gedigen forskning. Själv är Skoog en av huvudaktörerna i den omfattande H-70 studien, som med kohortuppföljningar visar hur åldrandet i Sverige har förändrats under ett halvsekel. Nyblivna 70åringar har kontinuerligt följts upp sedan år 1972, då studien inleddes med personer födda i början på 1900-talet.
Avliva klichéer
En avsikt med boken är att avliva seglivade åldersstereotypier. För, skriver Skoog, vi har ett nytt åldrande. Trots att åldrandeprocessen har förändrats ända ner på cellnivå verkar många tro att man börjar gilla kläder och musik från trettiotalet så fort man fyller 70.
Fördomar har en tendens att frysa fast. Därför, skriver han, kommer antagligen bilden av en ensam man eller kvinna med rollator i en lång sjukhuskorridor upp, när vi föreställer oss en äldre person – inte en 80 år gammal Mick Jagger som rusar runt på scenen inför femtiotusen åskådare.
Stigande ålder har många oundvikliga, negativa konsekvenser, till exempel större mutationsrisk i cellerna när kroppens övervakningsoch reparationssystem blir opålitligare, minskande hjärnvolym, avtagande muskelmassa. Hur är det då möjligt att olika generationer vid en viss ålder kan må så olika?
Skoogs svar är att det som sker i cellerna inte enbart påverkas av gener och levnadsvanor utan också i hög grad av hur samhället ser ut. När man därför närmare granskar levnadsvillkoren för 70-åringar födda i början på 1900-talet och jämnåriga som föddes ett halvsekel senare blir det tydligt hur olika omständigheter de olika årskullarna har levt i.
Det är inte bara bostäder, arbete och hygien som har förändrats i grunden. Ökande välstånd har påverkat kosten och hälsoupplysningen. Möjligheterna att förebygga och bota sjukdom är som från en annan planet. Dessutom är en allt större del av befolkningen högt utbildad och utbildningsnivån korrelerar bland annat med riskerna för demenssjukdom. Det verkar som om en väl använd hjärna utvecklade högre plasticitet, som åtminstone delvis kompenserar negativa effekter.
Livets tre åldrar
Med många grafer åskådliggörs de vetenskapliga resultat som Skoog hänvisar till, bland annat hur det logiska tänkandet har utvecklats årskull efter årskull. Orienteringsförmågan har också förbättrats. Färre lider av depression. Människor har blivit lyckligare i sina äktenskap, de har bättre sex, känner sig friskare.
Traditionellt har det talats om livets tre åldrar, där barndomen är den första, vuxenheten den andra och ålderdomen den tredje. Men på senare år har allt fler börjat anse att den tredje åldern borde indelas i två perioder och det är den förra av dem, tiden mellan 65 och 80 år, som Skoogs bok handlar om.
Han skriver att den perioden karaktäriseras av ”känslomässig intelligens, visdom, relativt god funktionsförmåga, fysisk och psykisk hälsa och potential att lära sig nya saker och att utvecklas som människa”.
Han blundar dock inte för att stigande ålder vanligen till slut leder till ökad skröplighet och hjälplöshet. Men den här fjärde åldern inträder allt senare och blir allt kortare.
Välbekanta tips
Slutet av boken innehåller tips för ett längre och lyckligare liv. De är välbekanta och handlar om bra kost, tillräcklig motion och sömn, men här poängteras också vikten av att vara aktiv och hålla hjärnan i gång och att träffa vänner.
Skoogs bok har väckt känslor. Det finns förstås individuella undantag och i boken nämns att skådespelaren Peter Harryson (känd bland annat från tv-underhållningen Så ska det låta på svensk tv) i sin 75-årsintervju sade att man inte ska lyssna på en idiot som påstår sådant här.
Men Skoogs poäng är inte att dagens sjuttioåringar är som när de själva var 50, eller som 50-åringar är i dag. Fokus ligger på hur stor betydelse samhällsförändringar och vetenskapliga framsteg har haft och han menar att allt tyder på att den gynnsamma utvecklingen kommer att fortsätta när nya årskullar fyller 70.