”Ingen bär bort elevernas datorer” – Henriksson grillades om sparbeslut
– Ja, det är fråga om att spara. Det är ärligt att säga det, sade undervisningsministern då oppositionen frågade ut regeringen om nedskärningar i andra stadiet.
Riksdagens frågetimme på torsdagen var den första efter regeringens nya sparbeslut som presenterades i tisdags.
Oppositionen utmanade regeringen särskilt om vården och skolorna.
Bland besluten i budgetramen finns att det ska sparas 100 miljoner euro i yrkesutbildningen. Dessutom begränsas det kostnadsfria andra stadiet.
I regeringens plan ska det inte längre vara gratis läromedel efter det år eleven har fyllt 18. Då tar läroplikten slut. Ändå går de flesta i andra stadiet längre än så.
Den förlängda läroplikten som trädde i kraft för ett par år sedan garanterade kostnadsfria läromedel till 20 års ålder.
– Skäms ni inte, frågade Veronika Honkasalo (VF).
– Hur ska ni skära 100 miljoner ur yrkesskolorna så att läroplikten bevaras? undrade hon.
”Ska inte gälla unga”
Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) svarade på frågetimmen att det är tråkigt att sparåtgärder drabbar yrkesutbildningen, men att inbesparingarna inte ska gälla de unga eller vuxna som ännu inte har en examen.
Sparåtgärden är tänkt att riktas mot dem som har en examen från förr. Hur det ska genomföras i praktiken är en tjänstemannaberedning, säger Henriksson.
– I dagsläget är en tredjedel av de som studerar vid yrkesutbildningar sådana unga som omfattas av läroplikten, säger Henriksson.
– Vi ska alltså minnas att två tredjedelar är vuxna. Och en stor del av dem, tolv procent, har en högskoleutbildning de bygger på med yrkeskunnande. Det är det vi vill se närmare på.
År 2022 var omkring 36 000 av totalt 112 000 nya inskrivna vid yrkesutbildningarna unga mellan 15 och 19 år och som startade en grundläggande yrkesutbildning, enligt utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
De som är äldre skaffar mer sällan en grundläggande examen, utan oftare en yrkes- eller specialyrkesexamen.
”Otrolig byråkrati”
Inka Hopsu (Gröna) tog upp gymnasieeleverna, och att de kostnadsfria läromedlen ska gälla bara till det årets slut när eleven fyller 18.
– Hur tänkte ni göra det? Ska ni bära bort elevernas datorer och bryta licenserna för läromedlen just då det är meningen att de ska läsa till studentexamen? Otrolig byråkrati – är det inte just sådan byråkrati man borde få bort, sade Hopsu.
– Ja, det är fråga om att spara. Det är ärligt att säga att det är det. Och det finns säkert skäl att säga att syftet inte är att bära bort någons dator då de läser till studenten, svarade Anna-Maja Henriksson.
Hopsu oroar sig också för de eleken ver som gått om ett år, eller börjat skolan senare, och får gå två år i andra stadiet på egen bekostnad. Eller om det blir kommunerna som kommer emot och lappar på, med risken att det ska sparas någon annanstans.
Henriksson säger att förslaget och hur det utformar sig i praktinu går till fortsatt beredning.
– Men förändringen ska absolut inte betyda att de som anordnar utbildningen tvingas samla in datorer mitt i skrivningarna. Det är helt klart, lovade Henriksson.