Vad betyder Israels attack mot Iran? Det här vet vi nu
Omvärlden har uppmanat Israel till återhållsamhet.
Israel slog till mot en iransk flygbas i närheten av Isfahan. Endast några timmar tidigare hade Iran varnat om allvarliga konsekvenser om Israel går till attack.
Vad händer nu? Blir det ett storkrig i Mellanöstern?
Ett krig mellan Israel och Iran skulle vara förödande. Ländernas reaktioner talar sitt tydliga språk.
Israels attack ser ut att ha varit begränsad till sin omfattning. Enligt iranska uppgifter förorsakades ingen skada.
Officiellt har Israel inte tagit på sig ansvaret för attacken. Israeliska och iranska tjänstemän bekräftade dock för NY Times att det var en israelisk attack.
Flygräd
Iran sade sig ha skjutit ned tre drönare. Hossein Dalirian, talesman för Irans centrum för cyberrymd, hånade Israels attack på X.
Enligt Jerusalem Post utfördes attacken dock med markmålsrobotar, avfyrade av israeliska jaktplan. Det finns en möjlighet att drönare användes som avledning. Irans amerikanska F-14-jaktplan är baserade vid flygbasen vid Isfahan. Iran köpte dem före revolutionen 1979. En kärnkraftsanläggning i närheten var inte mål för attacken, sade en amerikansk tjänsteman till CNN.
Israels attack var ett svar på Irans storskaliga attack förra veckoslutet, då Iran avfyrade mer än 300 kamikazedrönare, kryssningsrobotar och ballistiska robotar mot mål i Israel. Största delen av robotarna sköts ned av israeliskt luftvärn.
Misstänkt för terrordåd
Irans attack var i sin tur ett svar på Israels flygräd mot ett iransk konsulat i Damaskus. Enligt Israel var det inte frågan om ett konsulat, utan ett militärt högkvarter som användes av Irans islamiska revolutionsgarde. Sju officerare dödades, bland dem brigadgeneral Mohammad Reza Zahedi, en högt uppsatt kommendör i revolutionsgardets Quds-styrka som ansvarar för operationer utomlands.
Zahedi ansågs ha deltagit i planeringen av Hamas-rörelsens terrordåd i Israel 7 oktober. Redan för ett år sedan röstade utrikesutskottet i Sveriges riksdag för att landet ska arbeta för att EU stämplar revolutionsgardet som en terrororganisation.
Proxykrig
Sedan revolutionen 1979 är Iran en teokratisk republik, som i praktiken styrs av prästerskapet. De medborgerliga friheterna är ytterst begränsade. Irans islamiska revolutionsgarde har i årtionden bedrivit ett lågintensivt krig mot Israel, bland annat genom att beväpna miliser i Libanon, Syrien och Irak som utfört terrorattacker mot Israel. Deras mål är att förinta den israeliska staten. Israel har förut besvarat med flygräder mot Irans paramilitära bundsförvanter. Konflikten har eskalerat under det senaste halvåret, då Israel inlett ett storskaligt krig mot Hamas i Gaza.
Både Iran och Israel har strävat efter att undvika en direkt konflikt. Även om Israels flygvapen är överlägset det iranska, har Iran och dess bundsförvanter lagrat hundratusentals robotar som kan avfyras mot Israel.
Kritik
Hökarna i Israels krigskabinett ville ge Iran ett tydligare svar. Den högerextrema säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir skrev bara ett ord på X, översatt ungefär ”svagt”. Han kritiserades av oppositionspolitiker, som ansåg han äventyrade landets säkerhetsintressen.
Israel hade tidigare planerat en större attack, men efter att premiärminister Benjamin Netanyahu talat med USA:s president Joe Biden backade krigskabinettet. Omvärlden har uppmanat Israel till återhållsamhet.
Varför såg sig Israel tvunget att reagera? Det handlade om att Israel ville bevara sin avskräckningseffekt. Det begränsade anfallet signalerar dock att Israel vill undvika ett kostsamt krig med Iran, då en betydande del av den israeliska försvarsmakten IDF är engagerad i kriget mot Hamas. Det talar också sitt tydliga språk att Israel inte officiellt säger sig stå bakom attacken.
Tonas ned
Irans reaktion är också talande. Attacken tonades ned av iranska medier, vilket tydligt indikerar att Iran inte vill se en eskalation. Israel utpekades inte ens för attacken, utan det spekulerades om sabotage inifrån. En iransk tjänsteman sade till nyhetsbyrån Reuters att det inte finns några planer på en hämndattack.
För ett drygt år sedan utsattes en vapenfabrik i Isfahan för en attack med drönare. Israels underrättelsetjänst Mossad utpekades av Iran som misstänkt, men händelsen ledde inte till ytterligare eskalation. Fabriken tillverkade också Shahed-kamikazedrönare som Iran sålt till Ryssland för att använda i kriget mot Ukraina.
Det finns förstås möjligheten att Israel planerar ytterligare attacker mot Iran, men landet har ingenting att vinna på att utvidga kriget. Det är mest sannolikt att både Iran och Israel undviker ytterligare åtgärder, som kan tolkas som eskalation. Proxykriget fortsätter dock som förut.