Tro inte att second hand är lösningen för klimatet

Begagnade kläder tar plats i finrummet. Men de räddar inte världen, hur gärna man än vill tro det.

Lump, begagnade kläder, vintage, pre-loved. Plagg som är inne på andra, tredje eller sista varvet har haft många benämningar genom åren. Namnföljden innehåller också en klassresa från låg till hög status.

Handelsplatserna har gått igenom samma stadier. Från Narinken, ett sjabbigt torg i stadens utkant, via slitna affärslokaler till designade butiker i fashionabla köpcenter. Till och med Helsingfors-Vanda flygplats har en second hand-butik mitt bland de internationella lyxmärkena.

Återvinning har sedan länge blivit mycket annat än ideell verksamhet för u-länders eller frikyrkors bästa. Relove, Flea och Emmy överglänser UFF, Fida och Kierrätyskeskus, men alla har kunder. Köer inför släppet av en ny kollektion är inte ovanliga.

Ja, man kan faktiskt tala om kollektioner. De begagnade kläderna som säljs är allt nyare, moderiktigare och mindre använda.

Samma fenomen syns i stadsdelarnas återvinningsgrupper på sociala medier. Att säljaren har dragit på sig plagget några få gånger, kanske bara till en enda fest, är inte ovanligt.

På ytan är vintagekulturens framväxt en reaktion mot de allt kortare cyklerna i modebranschen. Det som tidigare uppfattades som slit och släng har passerats av det ultrasnabba som representeras av Temu, Shein och andra helt nätbaserade tjänster.

Tyvärr handlar det i grunden ändå om två sidor av samma mynt. Ett konstant flöde av intressanta, föga begagnade plagg kräver att någon annan köper nya kläder i snabb takt.

Finländarnas totala textilkonsumtion var 11,3 kilo per person och år när saken senast utreddes av Finlands miljöcentral år 2019. Siffran är aningen lägre än i Sverige.

Tillverkningen av textilier har följder för naturen, klimatet och människorna i världen. Den kräver vatten, råmaterial och energi, och leder till utsläpp både lokalt och i atmosfären.

Koldioxidutsläppen som finländarnas konsumtion orsakar har glädjande nog nästan halverats på 20 år. Men det beror främst på att energiproduktion och boende ger upphov till avsevärt mindre utsläpp än tidigare. Däremot har den positiva utvecklingen i kategorin varor och tjänster (mat och dryck undantagna) inte alls varit lika markant. Allt detta framgår av siffror som

Finlands miljöcentral publicerade förra veckan.

Miljöcentralen anmärker också att nyttan av effektivare och renare produktionsmetoder inte blir maximal eftersom konsumtionen totalt sett har ökat.

Det leder tankarna tillbaka till second hand-butikerna och deras nyvunna höga status.

Med tanke på miljön och klimatet är det självklart bra om livslängden på kläder förlängs. Att fortsätta använda en tröja i ett par år till istället för att köpa en ny är värt en liten applåd. Att försvara sin klädshopping med att man återvinner de gamla plaggen är inte lika hållbart.

Om man på allvar vill ändra på mönstret krävs helt enkelt minskad konsumtion. Med andra ord att man inte förväntas eller bara vill ha nya kläder så ofta som nu. Oberoende av om plaggen är nysydda eller aningen använda.

Tyvärr finns ett ytterligare hinder. Också de dyrare, förment bättre kläderna kan vara av undermålig kvalitet jämfört med läget kring millennieskiftet.

Om byxor och tröjor helt enkelt går sönder är det svårt att inte skaffa nya.

❞ Att fortsätta använda en tröja i ett par år till istället för att köpa en ny är värt en liten applåd. Att försvara sin klädshopping med att man återvinner de gamla plaggen är inte lika hållbart.