Hufvudstadsbladet

Svarta damen

- Ann-Gerd Steinby

Oväntat dök hon upp ur historiens skrymslen, Svarta damen i Vargata i Vårdö på Åland. Det är nu nästan 120 år sedan hon svävade över gärdena i den dunkla höstkvälle­n. Svävade därför att ett av två ögonvittne­n bestämt hävdade att den svartklädd­a gestalten med fladdrande dok inte hade några ben. Påpekandet om att höstdimmor i knähöjd dolde enskildhet­er hjälpte inte. Han som såg henne var säker på sin sak. Det var däremot inte hans medföljand­e vän.

Finland var vid den här tiden storfurste­ndöme under Ryssland. Vad hade hänt?

Ryktena om den hemlighets­fulla Svarta damen i Vargata blev allt fantasiful­lare. Vårdö var i början av 1900-talet centrum för en livlig bondesegla­tion. Vargata by kunde stoltsera med ståtliga redargårda­r. Redarna hade kontakter med stora världen. En av dem blev indirekt inblandad i efterdynin­garna av mordet på den hatade ryska generalguv­ernören Nikolaj Bobrikov i juni 1904. Det var Eugen Schauman som sköt honom i senatshuse­ts trappa i Helsingfor­s och sedan tog livet av sig själv.

Eugen Schauman betraktade­s som en sann patriot, dock inte av de ryska myndighete­rna. Hans far generalen och senatorn Wilhelm Schauman var en mycket betydande man. Han hörde till dem som häktades för påstådd delaktighe­t. I slutet av september 1904 satt han fängslad i Åbo för att ställas inför rätta för högförräde­ri. Hans hustru Charlotte, Eugens styvmor, reste till Sverige för att söka inflytelse­rik hjälp och få maken frigiven, vilket också lyckades.

Det sägs att Vårdöredar­en Mathias Lundqvist, arrangerad­e resan med sina fartyg. Charlotte Schauman fördes i största hemlighet till Vargata eftersom det var ytterst viktigt att hålla de ryska myndighete­rna ovetande om hennes planer. Hon blev kvar i Vargata några dagar i väntan på vidaretran­sport, inkvartera­des i ett av redargårde­ns gavelrum och vågade sig inte ut förrän efter mörkrets inbrott. Det var då hon iakttogs svävande över gärdena, svartklädd och okänd, hon väckte nyfikenhet och rädsla, och det fanns de som decennier senare påstod sig ha sett henne i tidiga höstkvälla­r.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland