Matnyttig info om inomhusluft
Både nybyggen och reparationsobjekt drabbas ofta av problem med inomhusluften. I Konstfabriken har man under två dagar erbjudit lösningsmodeller för att råda bot på problemen.
För den vanliga Borgåbon kan det kännas absurt att man samlas till nationell inomhusluftverkstad i Borgå och tar staden som ett gott exempel på hur kommuner och andra stora fastighetsägare borde sköta problem med inomhusluften.
Det har man ändå gjort, i Konstfabriken, under onsdagen och torsdagen.
Med Borgå mått har man här delat ut goda råd för att lösa det problem som i dag berör så gott som hela landet. Och som står under statsledningens speciella beskydd. I slutet av november körs ett projekt i gång på statsminister JuhaSipiläs initiativ, ett projekt som tar sikte på att alla offentliga lokaler ska ha en god inomhusluft om tio år, 2028.
Det är de 100 miljoner euro som Borgå stad har anslagit för att bygga och renovera skolor och daghem under de närmaste åren som lyfter stadens profil i inomhusluftfrågorna.
Trots att ett flertal Borgåsaneringar har misslyckats och måste göras om, föreläste både stadens arbetarskyddschef Leena Juvakka och projektingenjör Tony Lökfors från lokalitetsledningen under onsdagen som om Borgå hade hittat lösningen på alla inomhusluftproblem.
Lappar här och där
Jorma Säteri är verksamhetsledare vid Sisäilmayhdistys, som inte har något officiellt svenskt namn. Föreningen som jobbar för bättre inomhusluft i Finland har existerat i snart 33 år.
– 1984 utarbetades det första forskningsprogrammet med inomhusluften som tema och varje år har vi hållit ett inomhusluftseminarium som på senare tid har samlat upp till 1 300 deltagare. Det 33:e seminariet hålls i mars 2018, säger Säteri.
Det är nu nionde gången föreningen ordnar en så kallad Sisäilmapaja, Inomhusluftverkstad, och den här gången alltså i Borgå.
Säteri har varit med i verksamheten i tjugo år.
– Problem med inomhusluften är, tyvärr, ett mycket vanligt fenomen i våra offentliga byggnader. Det är ganska typiskt att man till exempel renoverar bristfälligt. Man lappar här och där och helheten blir inte bra.
– Det rätta sättet att renovera gammalt är att göra en omfattande konditionsgranskning, och att därefter planera renoveringen noggrant. Då är chanserna större att resultatet blir bra.
Specialkunnande
Bland de många föreläsarna i Konstfabriken är Tero Marttila från Tammerfors tekniska högskola expert på konceptet Terve talo-Friskt hus.
Rekommendationerna har tidigare gällt för nybyggen, nu går man in för att också skapa ramar för reparationsbyggande.
– Tidigare var man kanske inte så medveten om att det krävs specialkunnande för att göra rätt vid reparationer av gamla hus, säger Marttila. Enkelt är det inte, och många detaljer måste finslipas skilt för varje projekt.
– Ändå har det skett framsteg och de konditionsgranskningar som görs i dag är mycket bättre än tidigare. Men mycket hänger också på beställarens kunnande.
Marttila har noterat att inomhusluftgruppen i Borgå tydligen inte anlitar utomstående experter när man bestämmer sig för hur man ska reparera gamla byggnader. Det är inte bra.
– Det viktigaste är ändå att det avdelas tillräckligt med tid och tillräckligt med pengar för varje projekt. Det är en förutsättning för att slutresultatet ska bli ett friskt hus.
Kommunikationsplanerare
Hanna Palo hör till arrangörerna i Konstfabriken, trots att hon är nyanställd vid lokalitetsledningen.
– Jag började jobba i början av november. Allt är nytt för mig och här kan jag lära mig vokabulären.
Palo är kommunikationsplanerare vid lokalitetsledningen och det betyder att hon avlastar stadens övriga kommunikationsenhet och är specialiserad på att informera om nybyggen och renoveringar.
– Uppdraget är tvåårigt. Staden investerar just nu så mycket och därför behövs det någon som tar hand om den delen av kommunikationen.
– Jag sitter också med i inomhusluftgrupperna, både de fastighetsspecifika och i den stora gruppen som samlas två gånger per år.
Just den här veckan har man märkt brister i kommunikationen när till exempel beslutsfattarna inte fick veta att Västra enhetsskolan skjuts ett halvår på framtiden.
– Vi måste försöka justera våra rutiner, säger Palo. Alla måste få information och helst samtidigt. Men tidtabeller är alltid svåra. Det handlar om långa och invecklade processer och det viktigaste är ju att man bygger rätt, om det också tar litet längre tid än beräknat.
Lärorikt
En som flitigt lyssnade på alla föreläsningar under onsdagen och torsdagen är Laura Karén, fullmäktigeledamot för SFP och personligen engagerad i inomhusluftproblem av olika slag i staden.
– Föreläsningarna gav en heltäckande bild av problemet. Nu hoppas jag bara att man också i Borgå inser att det är fråga om stora helheter som kräver att de ansvariga hela tiden lär sig mer. Och att det är inställningen som avgör.
Karén vill att man i Borgå stad i fortsättningen, när man kombinerar gammalt med nytt, först sätter sig in i hur de gamla materialen och konstruktionerna fungerar tillsammans med ny teknik.
– Lokalitetsledningen borde använda det så kallade Kuivaketju 10-programmet. Genom att använda det digitala programmet skulle man behärska fukthalterna och kvalitetskontrollen både när det gäller nybyggen och reparationsbyggen.